Herr talman!
Landsbygdsutveckling m.m
. är rubriken på betänkandet för dagens debatt. Det är förvisso en stor framtidsfråga mot bakgrund av framför allt klimatdebatten men även miljödebatten i stort. Området handlar även om skogspolitik och samepolitik och täcker geografiskt nästan hela Sverige.
Den nödvändiga energiomställningen där vi ska ställa om från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara bränslen som bioenergi, vindkraft och solenergi är något som redan berör och i allt större omfattning kommer att beröra jord- och skogsbruket. Vi ser framför oss att nya arbetstillfällen kommer att skapas när mark som i dag ligger i träda ianspråktas för dessa förnybara energislag. Lantbruk och skogsbruk, eller som man i dag ofta säger, företag på landsbygden, har en stor utmaning framför sig och anledning att se positivt på framtiden.
Nu är det inte bara energiomställningen som är en positiv utmaning för jord- och skogsbruken. Kraven på livsmedel av hög kvalitet med kända egenskaper ger också nya möjligheter för landsbygdsutveckling. Lägger vi till detta även turism- och upplevelsesektorn, till exempel hästnäringen, måste nog förutsättningarna för en levande landsbygd i framtiden sägas vara goda.
Men företagen på landsbygden kommer också att möta stora krav från allmänhet och samhälle. Det kan till exempel gälla jordbrukets miljöpåverkan. Vi vet ju att växthusgasutsläppen måste minska drastiskt i framtiden för att vi ska bromsa in människans klimatpåverkan till en tolerabel nivå.
Till exempel har FN:s livsmedelsorgan FAO i en ganska ny rapport visat att boskapssektorn står för hela 18 procent av de globala växthusgasutsläppen. FAO prognostiserar dessutom en fördubbling av köttkonsumtionen fram till 2050 samtidigt som växthusgasutsläppen åtminstone ska halveras. Boskapssektorn måste i så fall, om den ska ta sin proportionella del av utsläppsminskningarna, minska sina utsläpp med 75 procent per enhet. Det är antagligen ett orimligt krav. Mer troligt är att köttkonsumtionens del av livsmedelsförsörjningen måste minskas, åtminstone i Sverige och i andra rika länder.
Det kommer alltså att krävas stora utvecklingsinsatser, till exempel genom inblandning av etanol och andra biobränslen i dagens fossila bränslen, genom bränsleeffektivare maskiner, bättre gödselhantering, fler biogasanläggningar etcetera.
För närvarande pågår föreberedelserna för den så kallade hälsoöversynen av EU:s jordbrukspolitik. Vänsterpartiet menar att Sverige måste utnyttja tillfället för att ytterligare flytta fram positionerna för ett jordbruk i samklang med klimat och miljö. I vår reservation 3 i detta betänkande, som jag dock för tids vinnande inte yrkar bifall till, framför vi att Sverige bör agera för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras i grunden för att i stället verka för en hållbar utveckling i linje med EU:s egna miljöhandlingsprogram.
Herr talman! Jag avstår dessutom från att yrka bifall till reservationerna 5 och 7 som vi står bakom i sak när det gäller mobila slakterier och subventioner till vin- och tobaksodling.
Jag begränsar mig till att yrka bifall till vår reservation 11. Det är en reservation som handlar om skogsvård. Nu när konkurrensen om skogen som råvara för papper, virke och bränsle ökar måste vi vara särskilt vaksamma så att inte den biologiska mångfalden hotas och så att skogen som rekreationskälla för oss människor beaktas.
Miljövårdsberedningens rapport
Skydd av skogsmark
visade en brist på skogar med höga naturvärden och dessutom att det krävs att vi återskapar och restaurerar skogar med naturvärden. Därför menar vi att ett avverkningsstopp omedelbart bör införas för skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor med höga naturvärden.
Skogsbruket prioriterar i dag inte den generella hänsynen. Det kan delvis förklaras med att rådgivningen bör förbättras. Men det har även betydelse att konsekvenserna vid lagbrott är mycket små. Och i slutbetänkandet från Skogsutredningen,
Mervärdesskog
, föreslås att man bör analysera möjligheterna att ta ut sanktionsavgifter vid vissa överträdelser mot bestämmelserna i skogsvårdslagstiftningen. Regeringen bör därför ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar. Detta bör ske genom att man gör allmänna råd bindande och inför sanktionsavgifter.
Herr talman! Slutligen upprepar jag min övertygelse om en spännande och positiv utveckling av vår landsbygd. Människor och företag på landsbygden är nyckelresurser i den väldiga omställning som står framför oss vad gäller energi- och livsmedelsförsörjning kombinerat med bevarande av biologisk mångfald och en tillgång till landskapet för människors rekreation och hälsa.