Herr talman! Det finns folk i Stockholm som vet mera om livet på nedre Manhattan än om livet i Kråkemåla. Det finns folk i Gumparp söder om landsvägen som inte ens kan föreställa sig livet i Ruskseleträsk vid 30 grader minus. Landet är mycket avlångt. Så skriver Katarina Mazetti i kapitlet Sanningar och myter om landsbygden från Landsbygdskommitténs betänkande. Om ni inte har läst det betänkandet kan jag rekommendera er att göra det.
Var och en av oss här i kammaren och var och en av er som lyssnar har en egen bild av vad landsbygden står för. Det kan vara bilden av betande djur, hagar med blommor, någon som rider på en häst genom landskapet och tät granskog med små sjöar. Men det kan också vara bilden av nedlagda skolor och lanthandlar och ungdomar som flyttar därifrån. Bilden varierar beroende på varifrån vi kommer och vilken anknytning vi har till landsbygden.
Riksdagen har beslutat att målet för landsbygdspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Landsbygdskommitténs slutbetänkande som lades fram i december 2006 är en bra ingång för att nå dit. Jag förutsätter att regeringen kommer med förslag på en sammanhållen landsbygdspolitik, för det brådskar.
Jag har åkt runt och träffat eldsjälar i byalag och utvecklingsgrupper och företagare som efterlyser en kraftfull nationell sammanhållen landsbygdspolitik som driver på och stimulerar innovativa utvecklingsprojekt. Hela Sverige måste delta i att skapa ett både uthålligt och tillväxtvänligt land med goda boendemiljöer och arbete åt alla.
I Landsbygdskommitténs slutbetänkande skrevs bland annat: För att kunna försörja sig på landsbygden är det nödvändigt att kunna anpassa sig till de lokala förutsättningarna och resurserna. Tidsbegränsade anställningsförhållanden och deltidssysselsättning har ökat i hela Sverige sedan 1990-talet. Mångsysslare, kombinationssysselsatta och egenföretagare har visserligen alltid varit mer eller mindre typiska inslag på landsbygden, men dessa försörjningsformer utgör i dag en större andel av arbetskraften och har på så sätt blivit en erkänd del av landsbygdens arbetsliv och arbetsmarknad.
Kommitténs tydliga uppfattning var att man för att underlätta säsongsföretagande och kombinationssysselsättning måste ha trygghetssystem, arbetslöshetsförsäkringar och socialförsäkringar som är anpassade efter förutsättningarna på landsbygden.
Jag vill fråga er på den borgerliga kanten hur den försämrade arbetslöshetsförsäkringen ska göra det lättare för den gröna sektorn att anställa kvalificerad arbetskraft.
En annan viktig fråga som många landsbygdsföretag berörs av är förändringen av arbetsgivaravgiften för småföretagare. Ni såg till att det blev en kraftig höjning för den gröna sektorn. Hur rimmar det med att fler ska kunna anställas? Den ena handen vet inte vad den andra gör.
Herr talman! Det nya landsbygdsprogrammet som gäller från i år fram till 2013 är ett resultat av den tidigare socialdemokratiska regeringens arbete. Det är socialdemokratiska tankegångar som den borgerliga regeringen fortsätter att genomföra, och det tackar jag för. Landsbygdsprogrammet är ett av verktygen för att nå målen för landsbygdspolitiken. Omfattningen på programmet kommer att uppgå till drygt 4,8 miljarder per år. Det är en ökning med en miljard per år mot föregående program. Det innebär en omfattande satsning på jobb, ett öppnare landskap, flera företag, mer bioenergi, bättre service samt möjligheter att få stöd till investeringar för ökad konkurrenskraft och utveckling av landsbygden.
Människorna på landsbygden är grunden för all tillväxt och utveckling, och det är viktigt att se dem och underlätta för alla goda idéer som finns.
Miljöambitionen har också ökat och det läggs in en rejäl satsning på bioenergi. Det ger en konkurrenskraftig jordbrukssektor som ger jobb och en levande landsbygd. Det ger oss möjlighet att komma ur oljeberoendet och få en mer hållbar energianvändning. Korsbefruktningen mellan areella och övriga näringar utgör en viktig del av landsbygdens stora tillgångar.
Kännetecknande för den s-märkta landsbygdspolitiken är mångfalden i landsbygden. Det handlar inte enbart om jordbruk utan också om ett ökat diversifierat företagande, småskalig livsmedelsproduktion, turism, hästverksamhet, grön friskvård och rehabilitering. Vi menar att miljöfrågorna är en viktig del av jordbrukspolitiken och att bönderna ska få betalt för miljötjänster via landsbygdsprogrammet.
De öppna landskapen bevaras genom livsmedelsproduktion och djurhållning. Betesdjuren är en förutsättning för biologisk mångfald och kulturhistoriska värden.
I vårt byggande av det gröna folkhemmet ingår också satsningen på ett konkurrenskraftigt jordbruk. Det svenska jordbruket producerar livsmedel med mervärden genom långsiktigt hållbara produktionsmetoder och genom omsorg om djur och miljö.
De svenska livsmedlen ska ge oss konsumenter sund, säker och god mat. De ska ha en märkning som tydligt anger vad vi betalar för när det gäller varans ursprung, transport, förädling och energiinnehåll. Det gäller att stat, landsting och kommuner köper in närproducerade ekologiska livsmedel. En miljöinriktad offentlig upphandling är här ett viktigt verktyg.
Jag vill i detta sammanhang yrka bifall till vår reservation nr 2. Det är viktigt att de svenska mervärdena lyfts fram och att man ser den svenska livsmedelsindustrin som en framtidsbransch. Det gäller att inte backa från vår svenska djurskyddslagstiftning, vår goda djurhållning och våra duktiga lantbrukare som ger oss konsumenter goda, högkvalitativa livsmedel. Det gäller att hålla fanan högt i EU och driva på så att EU höjer sig till vår nivå, inte att vi backar.
Herr talman! Mycket av det som tas upp i betänkandet påbörjades av den socialdemokratiska regeringen. Och jag är glad över att den borgerliga regeringen fortsätter det arbetet. Men jag har några frågor till de borgerliga ledamöterna i utskottet. Bland annat påbörjade den förra regeringen arbetet med att förenkla jordbrukets regelsystem och minska de administrativa kostnaderna.
Det är bra att den nuvarande regeringen fortsätter i samma spår. Men jag undrar inom vilka områden det sker. Vilka regelförenklingar talar ni om? Är det i fråga om djurskyddet som man backar? Är det miljön som får stryka på foten? Eller vad är på gång, och när får vi se resultat?
När det gäller den växande hästnäringen så avsatte den förra regeringen 15 miljoner kronor till den. Pengarna har bland annat gått till ökad forskning inom hästområdet och till främjandet av ett livskraftigt hästföretagande. Den borgerliga majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet säger sig vilja fortsätta satsningen men har inte sagt hur. Jag efterlyser en mer offensiv inriktning på hästverksamheten som är en viktig resurs för landsbygden och som kan skapa många nya arbetstillfällen. Hur vill ni fortsätta det arbetet?
Den tidigare regeringen uppmärksammade behovet av gårdsnära slakt. En utvärdering av verksamheten med mobila slakterier pågår, och en enklare och flexiblare lagstiftning för småskalig verksamhet är på gång. Det är viktigt att regeringen fortsätter det arbetet.
Den svenska skogspolitiken har, liksom jordbruket, stor betydelse för hela samhället. På detta område efterlyser vi betydligt fler konkreta initiativ från regeringen. Skogen påverkar människors livsmiljö såväl på landet som i tätorterna. Hur ser ni från den borgerliga kanten på reservat, föryngringsbehov, föryngringskrav och röjningsbehov? Vad innebär skogens möjligheter som framtidens energikälla? Hur ska skötsel och vård av reservaten ske? Jag säger bara Gröna jobb. Är ni överens med arbetsmarknadsministern om att de gröna jobben ska försvinna?
Frågorna är många, och när kommer förslagen?
Herr talman! Jag yrkar bifall enbart till reservation 2, men jag står självfallet bakom alla s-reservationer.
I detta anförande instämde Jan-Olof Larsson, Carina Ohlsson, Ronny Olander och Anneli Särnblad (alla s).