Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det är klart att det har hänt väldigt mycket på arbetsmarknadsområdet. Förvisso har arbetsmarknadsministern själv ställt till rätt mycket då det är klart att han också har ett ansvar för den arbetsbelastning han bidragit med när det gäller till exempel försämringen av a-kassan och förändringarna i visstidsanställningen. De är än i dag frågetecken där Littorin lovat att komma med svar men inte gjort det i tid. Det finns massor av frågor där inte bara krisen har bidragit till att arbetsbelastningen på Arbetsmarknadsdepartementet är stor. Vi har också en regering som inte riktigt förstår och inte vill göra saker på det här området för löntagares bästa.
Arbetsmarknadsministern tycks ha två växlar, och det har han haft under hela mandatperioden. Den ena innebär snabba förändringar som är ogenomtänkta, utan analys och som inte föregås av en utredning. Vi har sett det flera gånger på området. Det är full fart framåt, och så får det gå som det går. Och då har det inte gått bra.
Den andra växeln innebär att inte göra någonting och passivt avvakta och dra ut på tiden in i det sista. Så är det just med frågan om personlig integritet. Där är det växel noll som har varit i, trots att det ute på svensk arbetsmarknad finns en växande oro för just den personliga integriteten i arbetslivet.
Låt mig upprepa att när regeringen väljer att inte göra någonting när det gäller de här frågorna betyder det att det är helt i sin ordning för arbetsgivare att övervaka anställdas datortrafik utan att berätta det för dem, att arbetsgivare får begära ut utdrag ur Försäkringskassans register över sjukdagar innan de anställer, att småbarnsföräldrar kan tvingas visa upp utdrag över hur mycket de brukar vara hemma för att vårda sina sjuka barn och att man som anställd kan tvingas genomgå medicinska undersökningar utan att det finns några objektiva skäl för detta. Sist men inte minst, vilket kanske är mest graverande för att det är en dom som kom rätt nyligen, är det helt i sin ordning att den som anser att hans integritet kränkts måste sätta sitt jobb i pant för att över huvud taget kunna driva frågan mot sin arbetsgivare i rätten.
Det är dags att börja agera, för det är en synnerligen allvarlig fråga. Jag hade hoppats på en mer reaktiv och aktiv minister som ser till att saker händer där ute och alltså lägger i växel ett, den som alltför ofta har handlat om att försämra vanligt folks villkor på arbetsmarknaden.