Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.
Behoven av sjukvård och äldreomsorg ökar stadigt. Det har flera talare varit inne på. Vi lever allt längre. Det är positivt. Det är vi också överens om. Men det innebär också stora utmaningar för vårt välfärdssamhälle. Mellan 2015 och 2035 väntas gruppen som är 80 år eller äldre öka med 76 procent, med cirka en halv miljon äldre, till närmare 900 000. För att klara att hålla vård och omsorg på dagens nivå krävs en omfattande expansion av äldreomsorgen, vilket flera också har varit inne på.
Jag har tittat lite på Socialstyrelsens rankningar när det gäller nöjdhet. Jag kan konstatera att nöjdheten i landet ändå ligger ganska högt. Över 80 procent är nöjda med verksamheten på särskilda boenden. Och över 90 procent är nöjda med hemtjänstens insatser. Förtroendet för personalen som kommer hem till brukarna är väldigt högt. Det ligger på 90 procent. Det kan vara ett viktigt perspektiv att ha med när man tittar på äldreomsorgen.
Under förra mandatperioden avsatte regeringen över 3 miljarder kronor för att stärka äldreomsorgen. Syftet var att återupprusta den svenska välfärden. Målet har varit att höja kvaliteten, öka tryggheten och göra äldreomsorgen mer jämlik och likvärdig i hela landet.
Fru talman! Äldreomsorgen är i behov av kompetent och utbildad personal. Då är arbetsmiljö, anställningsgrad och tillgång till kompetensutveckling avgörande, precis som många andra har varit inne på. Socialdemokraterna och regeringen vill därför avskaffa minutscheman i hemtjänsten och garantera tillsvidareanställning på heltid för alla undersköterskor som slutför vård- och omsorgsprogrammet.
Regeringen har vidare fördelat medel för kompetenshöjning av baspersonal inom äldreomsorgen. Och Socialstyrelsen har haft ett särskilt uppdrag att utveckla och sprida kompetensstödet. 65 000 personer har hittills deltagit i kompetenshöjande insatser.
Fru talman! Socialtjänstlagen är tydlig med att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Regeringen tycker därför att det är viktigt att ställa kvalitetskrav på verksamheterna och kommunerna, vilket många har varit inne på. Därför har regeringen gett Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ökade sanktionsmöjligheter - det känner vi till. Och från den 1 januari 2019 behöver fler verksamheter tillstånd för att bedriva till exempel hemtjänst. Flera har varit inne på det också tidigare. Det är alltså redan verkställt.
I regeringens plan för framtidens äldreomsorg, den nationella kvalitetsplanen, kan man läsa att regeringen vill prioritera mer förebyggande insatser. Äldre ska till exempel kunna leva självständigt med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom larmmattor, kameratillsyn och gps-klockor.
En annan förebyggande insats är, tycker i varje fall jag, att sätta in hjälp i rätt tid utan en större utredning av behoven. Därför ser regeringen just nu över möjligheten att det genom en förenklad biståndsbedömning ska bli enklare att få hemtjänst.
Fru talman! Flera här har varit inne på att många äldre vill bo hemma länge. Men det kan bli väldigt ensamt i lägenheten eller huset, och man kan börja längta efter gemenskap. Därför gick regeringen under hösten 2018 fram med en proposition om biståndsbedömt trygghetsboende. Riksdagen valde att ställa sig bakom förslaget - jag tror att vi i socialutskottet var helt överens. Från 2019 har Sveriges kommuner möjlighet att besluta om biståndsbedömda trygghetsboenden.
Fru talman! Vi kan dock inte bortse från att en bidragande orsak till att fler bor kvar hemma har varit bristen på platser i särskilda boenden. För att stimulera byggandet av nya boenden har regeringen därför gett ett särskilt investeringsstöd till kommuner som bygger eller tillhandahåller lägenheter till äldre.
Ett område som äldre ser som bekymmersamt är bristen på information och kommunikation från hemtjänsten. Detta kan man läsa om i Socialstyrelsens rankningar. Det finns en upplevelse av att det är svårt att vid behov få kontakt med hemtjänsten. Vi i Socialdemokraterna vill därför att en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten ska införas för dem som har behov av hemtjänst. Man ska som gammal känna sig trygg, och man ska veta vart man ska vända sig om man har frågor till hemtjänsten.
En annan viktig fråga är att det inte ska vara dyrt att bli gammal. När omkostnader är betalda ska det fortsättningsvis finnas kvar en rimlig nivå för den äldre. Därför bör taxesystemet i fortsättningen vara progressivt och i grunden anpassat utifrån de kostnader som brukaren har för sitt boende och sin livsföring i övrigt.
Flera har varit inne på valfrihet och LOV. Vi anser att det viktigaste är att det kommunala självstyret ska få gälla. Det viktigaste med valfriheten är att kvaliteten är hög inom både privat och offentlig äldreomsorg, och brukaren ska vara i fokus. Det ska kännas tryggt att bli gammal. Det ska finnas en valfrihet att få bo hemma, i ett trygghetsboende med gemenskap eller i ett särskilt boende om man är dålig.
Till sist kan jag konstatera att utifrån ett brukarperspektiv, som jag gick igenom förut, står sig svensk äldreomsorg ändå rätt bra, fru talman. Det är dock viktigt att vi fortsätter att ta fram kvalitetsplaner för hur äldreomsorgen ska utvecklas långsiktigt. Vi måste också tänka framåt och säkra kvaliteten i den framtida äldreomsorgen. Det handlar om tryggad personalförsörjning, vilket många har varit inne på. Flexibla former för biståndsbeslut är också viktigt.
I ett starkt och tryggt samhälle, som det ska vara i Sverige, tycker jag att alla som behöver det ska få en plats i ett äldreboende. Alla ska veta att de får det stöd och den hjälp de har behov av. Vi måste investera i både kvalitet och kvantitet. Fler äldreboenden måste byggas, och innovationer inom äldrevård och hälsa ska anammas. På så vis klarar vi den demografiska utmaningen.
(Applåder)