Fru talman! Den här gången får jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag, vilket jag glömde förra gången.
Nu ska Sverige och EU på allvar börja främja övergången till en cirkulär ekonomi och rikta in politiken på att minska genererade avfallsmängder totalt och per capita. Vi behöver verkligen säkerställa att återvinningen fungerar, att den är av hög kvalitet och att användningen av avfall blir en betydande och tillförlitlig källa av råvaror.
Precis som föregående talare nämnde är bara en begränsad del av det kommunala avfall som genereras i EU föremål för återanvändning eller materialåtervinning. I Sverige bränner vi också en hel del av avfallet, men i övriga EU förekommer det alltför ofta att man både bränner avfall och deponerar avfall. Detta behöver förändras eftersom EU i nuläget går miste om stora möjligheter till ökad resurseffektivitet och en mer cirkulär ekonomi.
Det råder jättestora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller avfallshantering. Flera bestämmelser i de reviderade direktiven syftar till att komma till rätta med dessa skillnader. Därför kan förändringarna bli betydligt större i andra länder än i Sverige.
Fru talman! Jag vänder mig lite grann mot de hårda ord som Moderaterna och Kristdemokraterna kommer med när det gäller överimplementering. Att ropa överimplementering är ungefär som att ropa vargen kommer. Det är ett alltför vanligt argument i debatterna, tycker jag. Väldigt sällan ser vi att EU-domstolen slår ned på den implementering som görs i Sverige.
EU ställer ju krav på fullständighet vid genomförandet av direktiven. Jag skulle snarare vilja säga att det som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår blir en underimplementering av direktivet. Det blir inte den effektivitet som behövs på miljöområdet för att kunna nå cirkulär ekonomi. Specifikt det farliga avfallet, det med de värsta kemikalierna och gifterna, behöver man verkligen säkerställa att det fasas ut ur kretsloppen. Jag tror att med en väldigt effektiv hantering för detta kommer våra svenska företag att gynnas väldigt starkt av att man får bra produkter som också är säkra att använda i alla led framåt.
Vi kommer att genomföra de reviderade avfallsdirektiven i Sverige på flera olika sätt. Det påverkar bland annat miljöbalken. Framför allt kommer uttrycket "kommunalt avfall" att ersätta termen "hushållsavfall".
Det är också viktigt att man får till de nya bestämmelser som gäller kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall. En väldigt stor mängd av den plast vi använder i Sverige finns i byggavfallet, och plastfrågan är också en av de mest prioriterade frågor som Delegationen för cirkulär ekonomi fokuserar på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet
Vi får också förändringar i plan- och bygglagen, där bestämmelserna om kontrollplaner kompletteras så att de omfattar uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall. Även byggprodukter ska kunna användas i större utsträckning.
Jag skulle här bara vilja säga att när jag var kommunalråd i Uppsala skapade vi ett bra system i de områden där vi byggde mycket bostäder där vi också samordnade transporter till byggområdena. Det i sig lade grunden till att skapa bra digitala system för vilka material som används i husen, vilket gör att man i framtiden också kommer att kunna identifiera avfall på ett mycket enklare sätt. Här finns det alltså system och företag i Sverige som ligger i framkant redan i dag.
Jag konstaterar att Moderaterna vill ge Naturvårdsverket nya uppdrag. Det tycker jag är bra. Det är dock inte förenligt med att Moderaterna i nästan varje budget vill skära ned miljömyndigheternas budgetanslag.
I januariavtalet slår regeringen och samarbetspartierna fast att vi ska stärka utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Omfattande arbete pågår. Jag vill särskilt framhålla det arbete som näringslivet gör men också det som Tillväxtverket och Delegationen för cirkulär ekonomi åstadkommer på detta område redan i dag. Det skapas en mängd innovativa lösningar och affärsmodeller som förändrar "slit och släng" till "slit och använd igen".
Fru talman! Begreppet "köp, slit och släng" myntades av Lena Larsson på 60-talet. Hon ville starta en debatt om modern konsumtion och varors kvalitet. Man kan verkligen säga att hon var före sin tid, för nu, 2020, står vi här och pratar om lösningarna. Hon var före sin tid. Det behövs alltid föregångare, och vi miljöpartister känner väl igen oss i detta fenomen.
Slit och släng betyder att man använder någonting tills det går sönder, och sedan slänger man det och köper nytt. Det syftar på varor med dålig kvalitet som inte håller så länge. Nu när sommaren står för dörren är det ganska vanligt att man sätter på radion och hör de gamla slagdängorna. Då tänker jag på Siw Malmkvists gamla låt om just slit och släng:
Om du vill fixa framgång skall din stil va rationell,Att va inne på det viset tycks ha blivit din refrängFör du har börjat leva efter mottot slit och släng.
Jag tror att det kan finnas artister i dag som kan skapa bättre låtar som handlar om cirkulär ekonomi.
Med det vill jag önska glad sommar till hela utskottet, till talmännen och till alla tjänstepersoner på hela riksdagen. Glad sommar!
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 16 juni.)