Fru talman! Jag skulle vilja börja med att föra fram några av de lokala röster som det handlar om.
I Västernorrland säger man: Det är en stor utmaning för oss att klara det nya klimatmålet. Klimatklivet ger oss bättre möjligheter att lyckas och att samtidigt bidra till en regional utveckling där företagens konkurrenskraft stärks.
Eon Värme i Timrå fick 12,7 miljoner för fjärrvärmeanslutning av Bogrundets plantskola, som ägs av SCA. Den är världens största plantskola och har kapacitet att odla ca 85 miljoner plantor varje år.
Edsele intresseförening i Sollefteå fick 505 000 för att byta ut sin oljepanna. Från det stora till det lilla, men båda är väldigt betydelsefulla.
På Gotland investerar man i Biogas Gotland. Man gör också en energikonvertering på slakteriet, och flera företag inom besöksnäringen satsar på såväl laddstationer för elbilar som byte av oljepannor.
I Uppsala har viktiga investeringar gjorts i kapacitetsökning av biogasanläggningen, ny gastankstation, utbyggnad av laddstationer, ledningsnät för närvärme, utfasning av olja och projektet Jakten på plasten.
I Östervåla har Zetterbergs, som är ett företag som tillverkar lastbilspåbyggnader, fått stöd för att minska energiförbrukningen och för att fasa ut oljeanvändningen.
I Blekinge byggde de en lustgasdestruktionsanläggning och investerade i laddstationer, och lokala företag fick stöd för energikonvertering av sina oljepannor.
I Västerbotten har man bland annat investerat i konvertering från eldningsolja till bioolja, produktion och distribution av uppgraderad biogas, en mängd laddstationer och en tankstation för biodrivmedel.
Fru talman! Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Enligt det klimatpolitiska ramverket, som vi har en stor politisk enighet kring, ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att lyckas med detta måste vi göra investeringar i olika typer av lösningar som kan leda till kraftfulla utsläppsminskningar i alla samhällssektorer. Vi behöver alltså fler verktyg för att klara detta, inte färre. Och vi behöver minska utsläppen i Sverige, inte bara säga att det ska ske någon annanstans.
Klimatklivet har varit, och är, en väldigt viktig åtgärd för att minska utsläppen. Det är det enskilt största och bredaste statliga stöd som finns för aktörer att söka för att vidta klimatåtgärder av olika karaktär. Det är därmed en stark drivkraft för omställning i hela landet för att nå målen i regionala och nationella klimat- och energistrategier. Det är en åtgärd som leder till kraftsamling.
Under föregående mandatperiod stödde Klimatklivet drygt 3 200 projekt i hela landet. Riksrevisionen har - vilket vi nu diskuterar - utvärderat Klimatklivet. Deras övergripande slutsats är att Klimatklivet i stora delar har genomförts på ett effektivt sätt men att stödet inte är tillräckligt kostnadseffektivt.
Riksrevisionen ser tydliga förbättringsmöjligheter vad gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet. De menar att det till exempel skulle vara mer kostnadseffektivt att höja koldioxidskatten. Detta kan dock enligt Riksrevisionen vara svårt att genomföra av andra skäl. De rekommenderar därför förändringar av Klimatklivet som skulle öka kostnadseffektiviteten.
Flera beslut har efter detta tagits för att utveckla och effektivisera Klimatklivet i enlighet med januariavtalet. Mycket utvecklingsarbete pågår nu, och det är viktigt att det arbetet fortsätter.
Genom en utvecklad satsning på Klimatklivet kan vi bidra till effektiva klimatinvesteringar, bland annat med tydligt fokus på mätbara effekter. Då kan vi fortsätta att bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet, vilket är en förutsättning för en elektrifiering av fordonsparken. Då kan vi fortsätta att stödja våra kommuner och regioner i deras omställning till fossilfrihet. Då kan vi också fortsätta att stödja svensk industri, som runt om i Sverige arbetar med innovativa lösningar och tekniksprång för att minska utsläppen.
Klimatklivet ger oss bättre möjligheter att lyckas och att samtidigt bidra till en regional utveckling där företagens konkurrenskraft stärks. Det är så vi ställer om och når klimatmålen - tillsammans.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)