Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts. från 8 §) Socialavgifter (forts. SfU9)

SAILA QUICKLUND (M), 2012-04-11 (riksmöte 2011/12).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2011/12:SfU9 Socialavgifter

Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I mitt anförande vill jag kommentera några av de motioner som socialförsäkringsutskottet har behandlat från den allmänna motionstiden.

När det gäller lägre socialavgifter skrev regeringen 2007 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Budskapet var tydligt. Det skulle bli enklare och billigare att anställa. Insatser skulle införas för att underlätta för dem som under lång tid inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Kostnader för att anställa ungdomar skulle sänkas. Sveriges företagsklimat skulle förbättras, och det skulle bli mer lönsamt att driva företag.

Hur är det i dag? Företagens administrativa kostnader är lägre, skatterna och avgifterna är sänkta med nästan 50 miljarder kronor och trygghetssystemen för företagare har förbättrats.

Generellt sett är sänkningar av de sociala avgifterna reformer som kräver en stor del av reformutrymmet. Den sänkning med 1 procentenhet som genomfördes 2009 motsvarar 7,5 miljarder kronor. Omfattande sänkningar skulle således vara mycket kostsamma, och effekterna måste ställas mot andra reformer, såsom utökat jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt och dess jobbskapande effekter.

Det är viktigt att göra det billigare att anställa, och vi har redan gjort mycket. Uttaget av de sociala avgifterna var ca 30 miljarder kronor lägre 2010 än 2006.

Jag ska ge några exempel på genomförda insatser.

Den 1 januari 2010 infördes ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Alla som arbetar får behålla mer av sin lön. Detsamma gäller för företagare med inkomster från aktiv näringsverksamhet.

Den 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med 1 procent.

För att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet har regeringen halverat socialavgifterna för personer under 26 år.

Vi har även gjort det billigare att anställa pensionärer. För anställda som är födda 1937 betalar man inga socialavgifter alls. För anställda som är födda 1938-1946 är socialavgifterna kraftigt sänkta. Man betalar bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.

Den 1 januari 2009 sänktes också bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent.

Regeringen har genomfört förbättringar av de så kallade 3:12-reglerna, det vill säga beskattningsreglerna för delägare i fåmansföretag.

Vi har infört nystartsjobb för personer som varit borta länge från arbetsmarknaden. Det innebär att staten återbetalar ett belopp som motsvarar två gånger den arbetsgivaravgift som betalas in av arbetsgivaren.

Jag kan också berätta att en företagsskatteutredning pågår. Syftet är att se över nuvarande bolagsbeskattning. Kommittén kommer att redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2013.

När det gäller de motioner som föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för att gynna små företag och utveckling i landsbygd håller jag verkligen med motionärerna om att en politik som gynnar företag är en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning på landsbygden. Jag kommer från en liten by i Jämtland och vet vilken betydelse småföretagen har för att skapa livskraft på landsbygden.

Som jag redan varit inne på har regeringen gjort mycket för att förbättra för företagen. Dessutom finns det i dag regionalt stöd som till exempel strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Programmen omfattar resurser som främjar näringslivet i alla delar av Sverige, men med en extra tilldelning av medel till de nordligaste länen. Sverige har möjlighet att ta del av 8,4 miljarder kronor.

Vi har ett landsbygdsprogram som sträcker sig över 2007-2013. Programmet omfattar ca 35 miljarder kronor, och målet är utveckling av företagande, innovation och tillväxt.

Vi har ett ökat anslag för regionalt transportbidrag för att täcka högre transportkostnader för företag i de fyra nordligaste länen.

I den regionala tillväxtpolitiken finns olika former av stöd till företag. Här ingår bland annat regionalt investeringsstöd som kan lämnas till investeringar inom stödområden, regionalt bidrag till företagsutveckling och sysselsättningsbidrag.

För att våga starta eget företag är tillgång till kapital en avgörande faktor. Därför är det positivt att man satsar 2 miljarder kronor på att förbättra finansieringssituationen för investeringar i norra Norrlands inland genom riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som bildades i december 2010. Det är en helt ny satsning som kompletterar den redan existerande Norrlandsfonden. Det visar att vi vill att hela Sverige ska leva.

Herr talman! I en motion av Vänsterpartiets Josefin Brink med flera uttrycks oro över att allt fler arbetsgivare använder sig av tillfälliga anställningar. För att komma till rätta med problemet föreslås ett antal åtgärder, bland annat höjd arbetsgivaravgift vid allmän visstidsanställning.

Vi tar de problem som kan vara förknippade med att inte ha en fast anställning på största allvar. Tillsvidareanställning är och ska vara huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden. Det vill jag vara tydlig med. Men tidsbegränsade anställningar spelar också en viktig roll. En tidsbegränsad anställning kan vara en bro in på arbetsmarknaden. Det är dock självklart viktigt att det inte missbrukas. De anställningsformer som finns ska användas på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.

Regeringens stora utmaning handlar om att människor ska komma in på arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att anställa, och alla jobb behövs. Vår politik går inte ut på att hindra olika möjligheter till anställning utan på att driva en politik som skapar fler arbeten.

Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar att ta tag i frågan och se till att de allra flesta anställningar är tillsvidareanställningar.

Den största klyftan finns mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Därför ska vi inte göra det dyrare att anställa. Det skulle göra det ännu svårare för till exempel unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Medan besparingspaketen avlöser varandra i många europeiska grannländer föreslår vår regering en arbetsmarknadssatsning på 8,1 miljard. Det handlar om åtgärder för jobb, aktivitet, utbildning och praktik samt insatser som gör anställningar billigare. Det är åtgärder som bidrar till att stärka vår gemensamma välfärd och ger goda förutsättningar för sysselsättning och tillväxt.

Avslutningsvis, herr talman: Regeringen har identifierat problem och agerat för att skapa förbättringar på många av de områden som motionärerna har tagit upp. Utmaningar kvarstår, men vi har kommit en bra bit på väg.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SAILA QUICKLUND (M): (forts. från 8 §) Socialavgifter (forts. SfU9) (2012-04-11) — PRESS0