Fru talman! Jag vill i stort sett hålla med om vad
Ulla Pettersson har framfört i detta ärende.
Ärenden av denna karaktär är sammanförda i ett
block som behandlar djurskydd och
veterinärmedicinska frågor. Alla frågor är flyttade
till hösten tillsammans med en rad andra frågor som
handlar om luftvård, växtskydd osv. Det har varit
utskottets normala arbetsordning. Det skiljer sig
ingalunda från tidigare praxis. Att den här frågan
alldeles uppenbart har en koppling till dessa
områden torde ha framkommit i debatten och vara
fullt klart för alla. De invändningar som har riktats
mot rituell slakt handlar just om djurskydd. Det har
kommit in starka invändningar från veterinärer mot
att tillåta den metoden. Jag är övertygad om att det,
om frågan skulle komma upp till behandling, skulle
finnas en bedövande majoritet i riksdagen för att
bibehålla förbudet.
Jag tycker att Max Montalvo slår in öppna dörrar.
Regeringen har inte lagt fram något förslag i
ärendet. Det skulle naturligtvis regeringen har
gjort om man tyckte att lagen skulle förändras. Det
är alltid så att enskilda riskdagsledamöter väcker
motioner. Det är inget nytt. Vårt parti står
självfallet kvar vid det beslut som fattades 1988 om
att det är en metod som inte går att förena med de
höga krav på djurskydd som finns i Sverige. Jag är
övertygad om att det också gäller övriga borgerliga
partier.
I själva verket är detta ett högst normalt
handläggningsförfarande från utskottets sida. Att
dessa frågor kommer in bland djurskyddsfrågorna
är det rätta sättet att behandla dem. Jag yrkar bifall
till hemställan i betänkandet.