Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Punktskatt

David Lång (SD), 2020-05-06 (riksmöte 2019/20).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:SkU22 Punktskatt

Fru talman! I dessa coronatider har vi i Sverige sett ett uppvaknande. Sverige har vaknat upp till insikten att landets krisberedskap är under all kritik.

Inte nog med att vi har ett nedmonterat försvar; vi har även avvecklat våra förråd av livsmedel, läkemedel, skyddsutrustning med mera. Det har gjort oss helt beroende av att importen för all framtid ska fungera helt felfritt. Den nuvarande krisen har gjort fullständigt klart för alla att det inte kommer att vara fallet.

Det blev ett tillfälligt importstopp på bland annat skyddsutrustning. Men om vi tar oss igenom krisen utan fler importstopp har vi haft en väldig tur - den här gången. Inför kommande kriser kan vi inte räkna med samma tur. Nästa gång kan det bli stängda gränser, oavsett om det då är fråga om en pandemi eller om det skulle vara fråga om en väpnad konflikt i vårt närområde. Då kan vi inte lita till turen. Vi måste säkerställa en inhemsk produktion och lagerhållning av de livsviktiga varorna. Aldrig mer detta hasardspel med det svenska folkets trygghet!

En av de allra viktigaste samhällsfunktionerna är förmågan att förse den egna befolkningen med livsmedel. Det är något som vi har tagit för självklart under många decennier: Det finns ju alltid mat i butikerna. Men i en krissituation kan det faktiskt vara så att det upphör. Trots relativt goda geografiska förutsättningar för ett både miljövänligt och högproduktivt jordbruk har den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit under 50 procent. Det innebär att vi, räknat i kronor och ören, producerar mindre än hälften av de livsmedel vi konsumerar. Detta är resultatet av att politiker i decennier har negligerat lantbrukarnas villkor. Effektivisering och sammanslagning till större produktionsenheter är i viss utsträckning en normal utveckling, men den dramatiska tillbakagången i produktionsvolymer är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Sverige behöver också på grund av ett sämre säkerhetspolitiskt läge förstärka sitt totalförsvar, där stärkt självförsörjning vad gäller livsmedel är en viktig komponent. Livsmedelsverket har i dag ansvar för nationell samordning när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen. Dock saknar det ansvar för beslut och genomförande. Ingen myndighet har i dag något helhetsansvar för hela livsmedelsförsörjningen. Därför måste ansvarsfördelningen tydliggöras, och livsmedelskedjans sårbarhet vid kriser behöver utredas.

Riksdagen behöver anta kvantitativa mål för Sveriges självförsörjningsgrad, där också betydelsen av en fungerande infrastruktur och en inhemsk produktion av jordbrukets insatsvaror behöver framhållas. I det arbetet bör riksdagen utarbeta nödvändiga definitioner av självförsörjningsgrad. Det långsiktiga målet bör vara att nå full eller nära full självförsörjningsgrad avseende de livsmedel som är möjliga att producera i Sverige.

Nuvarande och tidigare regeringars landsbygdsfientliga politik, fortsatt höjda skatter på bensin och diesel samt alla förslag om införande av en ny skatt på handelsgödsel är negativt. Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina grannar i Danmark. Det är rimligt att skattenivån för olika insatsvaror är densamma. Vi kan inte förvänta oss att svenskt jordbruk ska överleva och därmed säkra livsmedelstillgången enbart genom fri konkurrens när det samtidigt ska betala högre punktskatter än jordbrukare i andra länder.

Skatten på diesel för lant- och skogsbruket behöver därför sänkas åtminstone till samma nivå som i Danmark, ca 7 öre per liter, så att svenska bönder kan konkurrera på någorlunda lika villkor. Detta är en relativt billig men viktig reform som vi tror kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. En dieselskattesänkning för jordbruket är dessutom troligen nära klimatneutral i ett större perspektiv, eftersom efterfrågan på klimatvänligt förnybart drivmedel i samhället i stort och i världen kommer att vida överstiga utbudet under de närmaste åren.

Detta förslag, fru talman, är bara en av många åtgärder som krävs för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen, och vi måste vidta alla åtgärder som krävs.

Jag yrkar bifall till reservation nr 7.

Debatten

Hämtad sida: 8

8 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

David Lång (SD): Punktskatt (2020-05-06) — PRESS0