Statsministerns frågestund
Fru talman! 7 250 var antalet vuxna utan asylskäl som regeringen gav uppehållstillstånd förra året med den så kallade gymnasielagen. Lagen fick hård kritik av Advokatsamfundet, SKL, Unicef och polisen. Upprördast av dem alla var Lagrådet. Det sa att gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas. Men ni lät er inte stoppas. Ni baxade lagen genom riksdagen. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade nej.
Nu har verkligheten kommit i kapp. Socialstyrelsen larmar om hemlöshet och prostitution. Sveriges Kommuner och Landsting slog förra veckan fast att dagens situation är ohållbar, som de skriver. De varnar för utbredd psykisk ohälsa och växande parallellsamhällen.
Vad gör då regeringen? Justitieministerns enda svar på kritiken är att, som han säger: Lagen gäller. Det är inte aktuellt med en översyn.
Alla tar nu skada av politiken. Decennier av ogenomtänkt ryckighet måste få ett slut. I Sverige måste den enkla principen råda: Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ett nej. Den som kommer hit ska veta att man förväntas och välkomnas att bli en del av det svenska samhället. Den som får avslag måste lämna landet, inte fastna i hemlöshet eller parallella samhällen.
Min fråga till statsministern är mot denna bakgrund: Vad svarar statsministern, nu och i denna kammare, på Sveriges Kommuner och Landstings nödrop?
(Applåder)