Fru talman! Vi debatterar byggfrågor i dag. Debatten har handlat om många väsentliga frågor som energideklarationer, byggfelsförsäkring, byggnaders inomhusmiljö, byggregler, byggkostnader och så vidare. Vad som däremot inte har debatterats särskilt mycket i dag är studentbostäder. Jag tänker därför avgränsa mig, fru talman, till just det området.
Flera av landets större universitet och högskolor är belägna i storstadsområden och andra tillväxtregioner som under lång tid har haft brist på bostäder. Kraftig folkökning och ett relativt lågt bostadsbyggande har bidragit till bristen, och varje höst är vi med om ett skriande behov av fler bostäder. Därtill har efterfrågan på högskolans utbildningar ökat. Och fler kommer att komma till dessa högskoleutbildningar i och med de stora ungdomskullarna som föddes i slutet av 80-talet och början av 90-talet.
Att börja studera på ett universitet eller en högskola betyder att man kommer till en ny miljö. Ofta har de unga inte haft någon som helst kontakt med orten tidigare och har aldrig stått i bostadskö. Och boendet är ju centralt för att få en förankring både för sina studier och för sitt sociala liv och, förstås, för sitt privata liv. Då är det viktigt med en valfrihet på bostadsmarknaden som kan möta studenternas behov och önskemål.
Fru talman! Det grundläggande problemet med de långa köerna för en studentbostad är att det byggs för lite lägenheter i Sverige. Det gäller hyresrätter, det gäller bostadsrätter och det gäller ägarlägenheter. Danmark och Norge, som vardera har ungefär hälften av Sveriges befolkning, bygger ungefär dubbelt så mycket som vi gör. I Sverige bygger vi för ungefär 6 procent av bruttonationalprodukten och i Finland bygger man för 12 procent.
Det är klart att den pågående finanskrisen påverkar bostadsmarknaden, och byggbranschen är ju en särskilt utsatt sektor. Likväl vill vi få i gång ett ökat byggande. Det är nödvändigt att få ett tillräckligt utbud av bostäder generellt, men det är också nödvändigt att vi får ett bra utbud för studenter med funktionshinder.
Både nya och gamla studentbostäder ska uppfylla högt ställda krav på tillgänglighet och användbarhet också för dem som har funktionshinder. Tyvärr är det många äldre bostäder som inte gör det. Men för att en fastighetsägare som planerar en större ombyggnad ska kunna anpassa och göra om finns det anpassningsbidrag. Det är också möjligt att få bidrag för en individuell anpassning av en bostad för en viss student som behöver det.
Det är viktigt att säkerställa att studenter med funktionsnedsättningar blir bra bemötta och får en likvärdig utbildning och bedömning, oavsett vilket universitet eller högskola han eller hon väljer att studera vid, och att det blir en enhetlighet över hela landet. Boverket har som sagt tillsyn över kommunernas handläggning också i de här fallen. Skulle det vara fallet att det här inte fungerar utgår vi från att vi får rapporter om det.
Fru talman! För att minska bostadsköerna måste vi bygga fler bostäder. Det har sagts så många gånger. Och för att öka utbudet av lägenheter och bidra till en ökad bostadsproduktion har riksdagen efter förslag från Alliansen beslutat att införa upplåtelseformen ägarlägenheter. Till skillnad från bostadsrätten kan ägarlägenheten hyras ut utan tillstånd, vilket sannolikt kommer att öka antalet lägenheter att hyra framöver. Det har inte minst studenterna nytta av. Riksdagen har också beslutat att höja schablonavdraget för andrahandsuthyrning från 4 000 kronor per år till 12 000 kronor per år för att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet.
En ägarlägenhet innebär att man faktiskt äger sin lägenhet. I en bostadsrätt äger man en del i en förening, och det är krav på att den som innehar bostaden också bor i den. Vill man hyra ut i andra hand krävs föreningens godkännande. En ägarlägenhet är man fri att hyra ut till vem man vill, och man har också möjlighet att renovera och bygga om på ett sätt som man inte har i bostadsrätt eller hyresrätt.
Fru talman! Socialdemokraterna med dess stödpartier motsatte sig införandet av ägarlägenheter. Det är märkligt med tanke på hur bostadsmarknaden ser ut. Om vi ska kunna korta köerna till studentbostäder och skapa möjlighet för nybyggnation av bostäder anpassade för studenter med funktionshinder måste vi öppna för fler boendeformer.
Erfarenheter från andra länder visar att med ägarlägenheter får man betydligt fler småskaliga uthyrare av bostäder. Norge är det bästa exemplet. Där utgörs 80 procent av hyreslägenheterna av ägarlägenheter.
Hyreslagens regler om förstahandsuthyrning av småhus ska gälla även lägenhetsägare som hyr ut sin lägenhet.
Fru talman! Hyresrätten är en central boendeform för studenter och för en flexibel bostadsmarknad. Hyresrättens ställning har försvagats. Det måste åtgärdas, och det måste bli attraktivt att investera i hyresrätter. Vi måste uppmuntra renoveringar av gamla studentlägenheter och upplysa om fastighetsvärdens möjlighet att ansöka om anpassningsbidrag så att ett visst antal lägenheter blir möjliga att bo i för funktionshindrade studenter.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.