Herr talman! Barn och ungdomar ska genom grundskolan få baskunskaper för resten av livet. Vi kristdemokrater och alliansregeringen har tydligt visat att vi vill någonting med svensk skola.
Vi vill ha en skola där kunskap och tydliga värden står i fokus. Vi vill ha en skola som både lärare och elever känner stolthet över - en skola där eleven kan känna sig trygg och respekterad och där varje elev kan få möjlighet att utvecklas till toppen av sin begåvning och sitt kunnande.
Grundskolan ska ge eleven en grund för att möta samhällets krav - och möjligheter. Eleven ska ges verktyg som är nödvändiga för att klara av att möta livet. Detta går inte att genomföra enbart genom politiska beslut. Mitt uppdrag som politiker är att ge engagerade lärare och såväl vetgiriga elever som skoltrötta elever förutsättningar och möjligheter att nå uppsatta mål.
Undervisningen ska vara av hög kvalitet och ska anpassas efter elevens förmåga och begåvning men också efter elevens behov av särskilt stöd.
Herr talman! Kristdemokraterna har i den nya skollagen fått gehör för många av sina idéer. Jag tror till exempel att anmälningsplikten för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om kränkande behandling kommer att ge resultat. När rektorn anmäler uppmärksammade fall om kränkande behandling måste nu huvudmannen "skyndsamt utreda" anmälan och vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra fortsätta kränkningar.
I utvärderingar och rapporter har vi sett att jobbet mot mobbning samt utformandet av likabehandlingsplaner är ett komplext arbete. Stundtals har goda intentioner med ett ambitiöst antimobbningsprogram i slutändan visat sig vara kontraproduktivt. Det har visat sig att arbetet med att förhindra mobbning i vissa fall har lett till att mobbning och trakasserier tvärtom ökat i omfattning. Så får det naturligtvis inte gå till! Värdegrundsarbetet måste tas på allvar och bedrivas med metoder som vi vet fungerar.
Det är oerhört viktigt att man på lärarutbildningarna jobbar med värdegrundsfrågor utifrån ett evidensbaserat perspektiv och att arbetet med värdegrundsfrågor blir en naturlig del av lärarutbildningen.
Herr talman! Arbetet med mobbning och värderingsfrågor är enligt mig inte någonting sekundärt. Tvärtom är det något av det mest centrala i det pedagogiska arbetet.
Skolans två främsta uppdrag är kunskapsuppdraget och att fostra, hur omodernt det än låter. I den nya skollagen har 1985 års portalparagraf ersatts med en bestämmelse om syftet med utbildningen: Elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
För mig som kristdemokrat är skolans uppdrag att, i gemenskap med föräldrarna, forma eleverna till trygga och ansvarskännande demokratiska medborgare. Detta är mycket centralt i utbildningen. Att förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna är medvetet vagt formulerat för att ge största möjliga flexibilitet för oss i skolan att arbeta med frågorna.
Jag tror att det därför är viktigt med uppföljningsverktyg som på ett mer konkret sätt kan mäta undervisningen i värderingsfrågor, så att värderingar kan göras, de goda exemplen åskådliggöras och nödvändiga justeringar utföras. Problemet med att förankra värderingsfrågor på en skola handlar sällan om ovilja hos personalen, utan det är ofta brist på kunskap och tid som gör sig gällande. Därför ska skolan enligt mig satsa resurser och tid för att arbeta med värderingsfrågor. Fortutbildningsinsatser behövs för personalen. Detta är ett prioriterat område.
Herr talman! För mig som kristdemokrat är det viktigt att skolan utgår från varje elevs unika situation. Skolan ska därför vara anpassningsbar utefter elevens behov av hjälp och stöd. Skolan är till för eleven och inte eleven för skolan. Därför tycker jag det är bra med tidiga utvärderingar så att rätt åtgärder vidtas i ett tidigt skede. Betyg och att kunskaper tidigt mäts är därför välkommet.
Likaså tycker jag att det är positivt att den nya skollagen tydliggör ansvar gällande beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Har inte den enskilde eleven möjlighet att nå målen är det ju tämligen onödigt att ha personliga uppsatta mål att sträva efter. Därför är det viktigt att särskilt stöd ges snabbt när det upptäcks att elever av olika anledningar har svårt att nå målen. Jag tycker att det är mycket välkommet med ett tydligt ansvarstagande för att elevers olika behov tidigt ska upptäckas.
Herr talman! Skolan är som jag sade till för eleven, inte tvärtom. Skolan är till för att eleverna ska nå målen, och för att nå målen och kunna tillgodogöra sig undervisningen krävs det att eleven mår bra. Det är en grundförutsättning. Dess värre ser vi, vilket vi också har hört här i debatten, flera rapporter och i medial rapportering att den psykiska ohälsan ökar.
I dag får redan hårt pressade lärare arbeta med elevvårdsärenden. Enligt mig behövs det fler skolsköterskor, kuratorer och psykologer i skolan. Då får den pedagogiskt utbildade personalen mer tid för pedagogik, och utbildad personal inom elevvård möter det växande behovet av just elevvård. Genom de skärpta kraven på elevhälsa tillförs nu ca 4,9 miljoner kronor 2011. Detta är mycket välkomnat.
Jag tror att det är mycket betydelsefullt att en nationell översyn äger rum. Framkommer det i en sådan översyn att ytterligare resurser krävs för att öka kompetensen och personaltätheten inom elevvården måste sådana signaler absolut hörsammas. Jag tror att en upprustning av elevhälsan är nödvändig och att eleven framöver ska ges en garanti till elevvård den dag hon eller han efterfrågar den.
Det är många olika pusselbitar som ska falla på plats för att skoltiden ska bli så bra som möjligt. Om de flesta pusselbitar hamnar rätt kommer det också att bli bra för eleverna i slutändan, och för oss Kristdemokrater är just värderingsfrågorna och frågorna om elevhälsa i centrum.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation 4 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Yvonne Andersson (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M) och Ulrika Carlsson i Skövde (C).