Fru talman! Jag kan inledningsvis säga att jag inte är förvånad över att interpellanten inte är helt nöjd med svaret, eftersom det var ett nekande svar på den fråga som ställdes.
Jag utesluter inte heller att det kan finnas enskilda individer som med gällande ersättningssystem kommer i kläm. Det är problem av samma natur som vi i dag har inbyggda i till exempel sjukkassesystemet. Om jag jobbar halvtid och arbetar måndag, tisdag, onsdag och är ledig torsdag, fredag, och är inne på en övning torsdag, fredag, då tjänar jag på systemet. Om jag däremot tjänstgör under den första delen av veckan, då förlorar jag på systemet. Visst, det finns enskilda trubbigheter.
Givetvis ska huvudprincipen vara att man inte ska förlora på att vara frivilligt engagerad i försvaret av sitt land. Motsatt gäller förstås också att vi heller inte ska ha en ordning där man tjänar på att vara det. Det får liksom inte bli ett alternativt försörjningssätt för den enskilde att gå på kurs och att delta i övning.
Ett sätt att närma sig problemet är att ställa sig frågan: Är den ersättning vi ger i dag sådan att vi kan rekrytera tillräckligt många hemvärnsmän till det frivilliga? Svaret är ja. Det finns inga rekryteringsproblem.
Jag inser att det finns en del som med dagens system inte kommer att få full täckning för förlorad arbetsförtjänst. Det gäller framför allt höginkomsttagare som engagerar sig, eftersom det finns ett tak med koppling till den sjukpenninggrundande inkomsten i det nuvarande systemet.
Slutligen måste man också ställa sig frågan om det är detta vi ska prioritera i nuläget. Är en höjning av dagpenningen motiverad i relation till den fördyring det skulle innebära för försvarsbudgeten?
Ser jag till de befarade skattekonsekvenser som inträder om man frikopplar ersättningssystemet från ersättningsreglerna för totalförsvarspliktiga och de fördyringar som en förändring skulle innebära för försvarsmakten - så att man fick full täckning för allt inkomstbortfall - och till sist rekryteringssituationen när det gäller hemvärnsmän och frivilliga leder de tre aspekterna sammantaget mig till slutsatsen att inte initiera någon förändring av den nuvarande ordningen.