Herr talman! Vi debatterar betänkande nr 12 rörande associationsrättsliga frågor. Betänkandet behandlar olika frågor som jag tänkte ta upp i debatten. Den tar till exempel upp aktiebolag utan vinstintressen, skydd för företagshemligheter, avtal mellan näringsidkare och några frågor till.
Jag vill också börja med att yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 12 och med det yrka avslag på alla reservationer.
Herr talman! Den första reservationen jag tänkte beröra handlar om att motionärerna inte vill att man ska införa en ny aktiebolagsform utan vinstintresse. Det här är en fråga som vi har diskuterat flera gånger tidigare i kammaren, och jag tror att vi kommer att få diskutera den ytterligare någon gång eftersom regeringen någon gång under året kommer att lägga fram en proposition med den titeln.
Motionärerna menar att den här bolagsformen inte behövs, att det i dagsläget inte behövs en bolagsform med begränsat eller utan vinstintresse, utan att det är möjligt med de nuvarande bolagsformer som finns att tillgå. Det är helt sant. Man kan i dagens läge använda sig av någon av de bolagsformer som finns i dag och i bolagsordning eller på annat sätt skriva in att bolaget inte får ge ut vinst.
Men då förstår inte jag varför det finns ett så oerhört stort motstånd. Det som den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, om jag har förstått det rätt - vill är att öka antalet verktyg i verktygslådan. Det som vi vill visa och lyfta fram är att det i vissa fall kan vara bra att ha en associationsform där man väldigt tydligt säger att det som är viktigt är verksamheten och inte avkastningskraven. Jag kan se att det finns stiftelser eller andra organ som skulle kunna använda sig av den bolagsformen.
Sedan ska jag inte sticka under stol med att det i vissa fall kan behöva sägas att i den här delen av verksamheten vill vi inte att man ska ta ut väldigt stora vinster, utan det finns andra saker man ska premiera i stället.
Det här är en fråga som jag tycker är väldigt viktig, och jag tror att vi kommer att återkomma till den.
Herr talman! En annan reservation som jag tänkte belysa gäller en motion från Folkpartiet om att ändra undantagsreglerna för när man behöver lämna uppgifter i årsredovisningen. I dag är de företag som har mindre än tio anställda berättigade till undantag, medan motionärerna i stället vill utsträcka detta undantag till att gälla alla privata aktiebolag.
Jag menar att redovisningen av sjukfrånvaron och könsfördelningen i företagens ledning är väldigt viktiga aspekter. Det är aspekter som visar hur ett företag mår och hur de anställda blir behandlade. Därför tycker jag att det är viktigt att de uppgifterna finns med i så många företag som möjligt.
Om vi skulle införa den förändring som motionärerna vill tror jag att andelen företag som blir tvungna att redovisa de detaljerna kommer att vara alldeles för få för att man ska kunna göra några tydliga analyser, då vi i dagsläget har en väldigt stor grupp privata aktiebolag. Om man ska ta in de här uppgifterna och analysera dem är det viktigt att det finns många, så att man kan göra en bra analys av det underlag som man sedan får.
Jag kan hålla med motionärerna om att det självklart är så att de olika nivåer och de olika krav på redovisning som läggs fram hela tiden måste analyseras. Man kan aldrig med säkerhet säga att en viss typ av uppgifter är de som ska lämnas, utan det är alltid ett arbete som det måste jobbas kontinuerligt med.
Jag kan inte i dagsläget säga att just tio anställda är den absolut bästa gränsen, utan det kanske finns andra gränser. Jag tror att det här är en fråga som regeringen kommer att fortsätta att jobba med, för att få ett samlat grepp på hur uppgifterna ska redovisas och på så sätt underlätta för företagen i framtiden. Jag tror att det är viktigt. Men jag tror också att det finns en väldigt viktig del i att man får in statistiskt material som man kan använda sig av när man ska analysera både könsfördelningen inom den privata marknaden och sjukfrånvaron.
Herr talman! Den tredje reservationen som jag tänkte lyfta upp rör en motion angående skyddet för företagshemligheter. Lagen om ett förbättrat skydd för företagshemligheter trädde i kraft den 1 juli 1990. Lagen har nu varit i bruk i snart 15 år, och utskottsmajoriteten förutsätter, som vi skriver i betänkandet, att regeringen vidtar de åtgärder som är erforderliga.
Då kan man fråga sig varför vi i så fall överlämnar frågan till regeringen att bestämma när detta ska ske. Det är väldigt simpelt: Det handlar om en resursfråga. Det handlar om att Justitiedepartementet snart kommer att lämna ifrån sig ett väldigt stort lagstiftningsarbete, den nya aktiebolagslagen, som har tagit oerhört mycket kraft, tid och resurser. Man måste nu gå vidare med nya projekt och nya arbeten. Då finns det projekt som man ser som viktigare. Men om det här ses som ett stort problem är det självklart att regeringen kommer att ha möjlighet att flytta fram projektet, lägga det i framkant, se till att prioritera det högre och på så sätt se över de förändringar som kanske skulle behöva göras inom området.
Herr talman! Slutligen vill jag lyfta upp reservation 5 angående avtalsvillkor mellan näringsidkare. Det är mindre än ett år sedan vi diskuterade frågan senast, dock inte under en liknande rubrik, det vill säga inte under ett betänkande om associationsrättsliga frågor med mera, utan under ett betänkande om franchising.
Till min förvåning måste jag säga att på den korta tid som har gått har tre av de borgerliga partierna ändrat uppfattning. Jag är precis lika förvånad som Ingemar Vänerlöv över denna snabba omkastning, även om vi kanske inte har samma syn på det. Jag ser det inte som speciellt positivt, men jag förstår att Ingemar Vänerlöv ser det som väldigt positivt att hans borgerliga kamrater har ändrat uppfattning i frågan. Jag förstår inte hur moderater, folkpartister och centerpartister har kunnat ändra uppfattning så snabbt.
Bertil Kjellberg sade i den franchisingdebatt vi hade då under punkten som rörde avtalsvillkor mellan näringsidkare till exempel så här:
Avtalsfrihet är en av grunderna för marknadsekonomin. Rätten att utan inblandning av andra träffa avtal mellan fristående parter är av yttersta vikt för ett väl fungerande näringsliv. Lika viktigt för att näringslivet ska fungera är att parterna som träffar ett avtal kan lita på att den andra parten håller avtalet. Jag menar att lagstiftaren bör iaktta stor försiktighet både när man reglerar ett område och när man gör det möjligt att i efterhand underkänna ett avtal helt eller delvis.
Den här texten tycker jag motsäger det som står i reservationen och i Kristdemokraternas motion. Jag yrkar därför bifall till utskottsmajoritetens avslagsyrkande även på reservation 5.
Jag ser att min talartid är slut, så jag vill avsluta med att ytterligare en gång yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 12 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.