Fru talman! Riksdagsmajoriteten har i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi från Vänsterpartiet önskar, så vi avstår från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 som avser energi.
Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut eller behandlas isolerat. Men detta ger mig tillfälle att presentera vår politik på området.
Vi från Vänsterpartiet har en budget som satsar på att minska de enorma klyftor som finns i Sverige i dag. Vår budget går också ut på att stärka välfärden och ställa om till ett grönare samhälle. Detta gör vi genom att reformera skattesystemet för att kunna fördela resurserna dit där de behövs som mest.
Om det är något som pandemin har visat är det att vi alla vinner på att ha ett starkt gemensamt samhälle. Den visar också att kriserna slår hårdast mot dem som redan drabbas av ekonomiska och sociala skillnader i samhället.
Trots de stora utmaningar vi står inför, där de flesta partier propagerar för att vi måste hålla ihop, väljer regeringen att lägga miljardbelopp på till exempel ruttjänster och på att sänka inkomstskatten för de rika. Helt klart ser vi annorlunda på vad som behöver prioriteras och hur vi behöver göra det arbetet. I vår budget lägger vi ungefär 70 miljarder mer än regeringen på reformer som skulle kunna inleda arbetet för att bygga ett starkare, rättvisare och grönare samhälle för alla.
De ekonomiska skillnaderna och de effekter de har på oss, som individer men också som kollektiv, är väldigt intressanta. I går läste jag Oxfams rapport Svensk klimatojämlikhet - Behovet av en rättvis omställning . Jag rekommenderar fler att läsa den. Den inleds med följande text:
"De svenska konsumtionsutsläppen av koldioxid har minskat sedan 1990 - men det är i princip bara på grund av minskningar hos medel- och låginkomstgrupper. De 10 rikaste procenten har knappt bidragit alls till utsläppsminskningen. För att uppnå de djupare och snabbare utsläppsminskningar som behövs - för att hålla målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5C inom räckhåll - måste Sveriges och framförallt de rikaste svenskarnas utsläpp minska radikalt till 2030."
Ibland får vi höra att det är andra länder som måste ta sitt ansvar i klimatfrågan, men här visar Oxfams, Stockholm Environment Institutes och andra tidigare rapporters siffror att frågan är mer komplex än så.
Till exempel ansvarade Sverige mellan 1990 och 2015 för 2,1 miljarder ton koldioxid i kumulativa utsläpp. Det är lika mycket som den fattigaste hälften av Afrikas befolkning, en grupp på 432 miljoner människor. De rikaste 10 procenten i Sverige hade ett koldioxidavtryck som var 24 gånger större än de fattigaste 50 procenten globalt. Men även de 50 procenten i Sverige med lägst inkomst hade ett koldioxidavtryck som var nästan 7 gånger större än de fattigaste 50 procenten globalt. Inom EU är svenskarnas genomsnittliga koldioxidavtryck bland de lägsta på grund av en högre andel förnybar energi och ett mindre beroende av fossila bränslen. Men fortfarande hade de rikaste 10 procenten i Sverige ett koldioxidavtryck som var mer än dubbelt så stort som snittet för en EU-medborgare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Detta visar att vår ekonomiska politik är on the spot! I dag är det alltså den hälft av Sveriges befolkning som har de lägsta inkomsterna som står för en minskning av 16 procent av utsläppen, medan den rikaste delen, de 10 procenten klimatvärstingar, har bidragit med en minskning av 1 procent av utsläppen. Detta om något borde visa hur viktigt det är med ekonomisk jämlikhet och att omfördelning starkt skulle bidra till att vi kan nå Parisavtalets mål. Med de inkomster som de 10 rikaste procenten i vårt samhälle har är jag säker på att de inte skulle lida nämnvärt av en skattehöjning, men vi skulle kunna göra så mycket.
Fru talman! Jag menar att energipolitiken har en avgörande roll om vi lyckas ställa om, och för det behöver vi investera mer. Detta kan tyckas vara en utmärkt idé för att stävja konsekvenserna av pandemin. Låt de rika och kapitalet vara med och skapa förutsättningarna och samtidigt dra ned sin egen konsumtion och sina egna utsläpp!
Fru talman! Vänsterpartiets mål är att nå ett samhälle med 100 procent förnybar energi senast 2040. Vi menar att det offentliga kan visa vägen genom att installera sol- och vindkraft i offentliga byggnader som skolor och sjukhus. På så sätt driver vi utvecklingen framåt, skapar jobb, lyfter ekonomin och bygger ut den förnybara energin. I vår budget har vi avsatt 1 miljard kronor för detta under år 2021.
Andra förslag i vår budget är att ett av våra största energibolag, statliga Vattenfall, i stället för att avkrävas vinst bör investera i att bygga ut vindkraft. Återigen är nyckeln att investera för att driva utvecklingen framåt.
Detta är en del av förslagen om en omfattande investeringsplan som vi i Vänsterpartiet lagt fram. Det ligger på vår generation att ställa om hela samhället för att klara klimatet. Det är mycket konkret: Sverige behöver byggas om. Vi måste göra det för att nå nollutsläpp och göra det möjligt att leva bra och rika liv på ett hållbart sätt. Vänsterpartiet vill att Sverige gör massiva investeringar de kommande åren för att skapa jobb, möta nödvändiga behov och ställa om för klimatet.
Över tid handlar det om hundratals miljarder kronor som behöver satsas på statlig nivå. Vårt förslag omfattar en total satsning på ca 30 miljarder kronor redan 2021.
Jag vill också ta tillfället i akt att tala lite om vårt energisystem. För Vänsterpartiet är det väsentligt att infrastrukturen för energisystemet, det vill säga elnätet, ska vara ägd av samhället genom exempelvis stat eller kommun. Den avreglering som gjordes har inte lett till vare sig lägre priser eller större trygghet för konsumenterna, tvärtom.
Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Elproduktionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur som vi gemensamt bygger upp utifrån samhällets behov. Här måste partierna vara mogna nog att erkänna att avregleringen inte har gett de resultat man förväntade sig när man försökte sälja in konceptet. I dag försöker man desperat lappa ihop de delar som inte fungerar, men man är inte villig att förändra grunden.