Herr talman! Tack till justitieminister Gunnar Strömmer för svaret!
Jag håller med ministern om att det inte handlar om att ta ifrån idrotten dess självreglering, men jag tror att staten måste vara med och hjälpa till. Jag tror att vi skulle tjäna på att se på den här branschen, med så stora penningtransaktioner, ungefär som vi ser på mäklarbranschen eller bilbranschen, där det sker stora transaktioner. Vi behöver inte uppfinna hjulet. Vi har skatteverk och finanspolis, och man kan ha ett licenssystem. Jag tror inte att det behöver vara så svårt. Jag tror att vi borde kunna komma överens om detta och hjälpa idrotten.
Förra helgen gick 130 000 människor på match under allsvenskans premiärhelg. Det var tifon i världsklass, skapade av supportrar som lagt ned tusentals timmar av ideellt arbete. Det är också en verklighet i svensk fotboll som vi måste utgå från, och i den verkligheten finns också något viktigt. De som har varit mest drivande i att kräva transparens, lyfta problemen kring agentmarknaden och försöka stänga ute grov organiserad brottslighet från svensk fotboll är i mångt och mycket samma engagerade supportrar som står på kortsidorna. De har drivit igenom motioner på årsmöten i nästan alla stora svenska klubbar.
Jag har varit med här, herr talman, och röstat igenom alla skärpta verktyg mot gängkriminalitet. Jag kommer att rösta för hårdare straff och dubbla straff för gängkriminella. Men det jag, och jag tror många med mig, såg framför mig då var kriminella nätverk som Foxtrot, Södertäljenätverket och Ali Khan-nätverket – inte fotbollssupportrar i form av ultrasgrupperingar. När klassificeringar blir för svepande riskerar vi att tappa legitimitet, och vi riskerar att tappa det som faktiskt fungerar: dialogen och samarbetet mellan polis, klubbar och supportrar, där Sverige är bäst i Europa.
En genomgång från Enable Sverige visar att polisregion Västs klassificering av supportergrupper som gängkriminella bygger på en EU-modell med sju kriterier. Men i den konkreta tillämpningen uppfylls bara knappt hälften av kriterierna. Detta väcker frågor om träffsäkerhet, proportionalitet och rättssäkerhet.
Herr talman! De verkliga problemen finns i ekonomin, i agentstrukturerna och i den organiserade brottsligheten. Vi kan inte riskera att alienera stora delar av fotbollspubliken. Vi behöver den breda majoriteten med oss mot den organiserade brottsligheten. Vi måste tydligt kunna säga vad som är vad. Organiserad brottslighet ska mötas med full kraft, men verktygen måste användas mot rätt mål.
Min fråga till justitieministern är därför: Hur avser regeringen att säkerställa att polisens arbete mot brott i samband med idrott bedrivs med tillräcklig träffsäkerhet och rättssäkerhet?