Herr talman! Svenska företagare har 20 000 sidor lagtext att rätta sig efter. De har också 90 miljoner blanketter att fylla i årligen. Ett litet företag med färre än 20 anställda betalar årligen 30 000 kr i kostnader för att administrera enbart skatte-, arbetsmarknads- och miljöregler.
År 1988 påbörjade regeringen ett arbete med att försöka få regelbördan för de små företagen att minska. Men i realiteten har man tagit bort ett antal små regler och lagar som mycket få företag berörs av. Samtidigt ser vi kontinuerligt att regelbördan växer på andra håll. Det som vi debatterar här i dag är ytterligare ett exempel på hur regelbördan ökar för de små företagen. Regeringens myndighet Nutek har beräknat att företagens direkta kostnader för att hantera det offentliga regelverket år 2004 var 70 miljarder kronor.
Från Folkpartiets sida tycker vi att det är väldigt angeläget att skärpa skattekontrollen så att konkurrensvillkoren för alla företagare blir desamma. Svart ska inte kunna konkurrera ut vitt. Men vi menar allvar med att vi ska minska regelbördan. Vi tycker att de beslut som tas i den här kammaren ska granskas noggrant så att inte regelbördan för de små företagen ökar.
Därför har vi från alliansens sida föreslagit att det ska inrättas ett regelråd, som ska vara en oberoende instans som fungerar ungefär på samma sätt som Lagrådet. Deras uppdrag ska vara att se till att nya lagar och regler så lite som möjligt ökar regelbördan för företagen.
Jag är nästan övertygad om att ett sådant regelråd hade haft stora invändningar mot det beslut som vi ska ta i dag, nämligen det om personalliggare. Även om intentionerna är väldigt goda är risken att det blir fel i liggaren uppenbar, även i de fall där företagen försöker följa reglerna.
Samtidigt befarar vi att det kommer att finnas goda möjligheter för företagare som vill fuska att fortsätta att göra det, genom att exempelvis skriva in personer på kortare arbetstid än den verkliga och sedan betala en del av lönen svart. Risken för att det här kommer att upptäckas är mycket liten, när Skatteverket inte räknar med att kontrollera mer än 10-20 % av de berörda företagen varje år. Mörkertalet kommer fortfarande att vara mycket stort.
Om det förslag som vi debatterar i dag kommer att bli verklighet kommer det sannolikt att leda till att ett antal restaurangägare och frisörer, och i framtiden kanske också fler branscher, tvingas betala 10 000 kr eller mer i avgifter för formella fel som man har gjort i personalliggarna. Skatteverkets möjligheter att avslöja de riktigt stora fuskarna inom branschen kommer förmodligen däremot inte att öka nämnvärt.
Därför, herr talman, ställer vi oss inte bakom förslaget om personalliggare, trots att vi också vill se en effektivare skattekontroll. Hur denna effektivare skattekontroll ska ske hoppas vi få återkomma till i höst, förhoppningsvis tillsammans med våra borgerliga kolleger.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.