Herr talman! Riksdagen behandlar i dag
regeringens proposition angående anslag för
budgetåret 1994/95 beträffande
konsumentpolitiken och därtill 17 motioner, allt
samlat i lagutskottets betänkande nr 21. Vi
socialdemokrater har till betänkandet fogat fem
reservationer, som jag senare skall kommentera.
Nuvarande mål för den statliga konsumentpolitiken
lades fast av riksdagen 1986. Målet för
konsumentpolitiken är att stödja hushållen i deras
strävan att effektivt utnyttja sina resurser och att
stärka konsumenternas ställning på marknaden.
För att nå målet har man utvecklat den lokala
konsumentverksamheten samt givit stöd till utsatta
grupper. Vi socialdemokrater anser att det därtill
fordras en väl fungerande lagstiftning samt en
myndighetsorganisation.
1992 tillsatte regeringen Konsumentpolitiska
kommittén, som i januari 1994 överlämnade sitt
betänkande SOU 1994:14. I denna utredning
föreslås att målen kompletteras med att främja en
från miljösynpunkt hållbar utveckling.
En i utredningen varande majoritet föreslår också
en delning av Konsumentverket, vilket vi
socialdemokrater, Vänsterpartiet samt
Centerpartiets ledamot i utredningen har
reserverat oss mot. Vi befarar att
delningsalternativet kommer att skapa otydlighet
och ge upphov till oklarheter i rollfördelningen
både för konsumenter och producenter samt bland
de anställda inom verksamheten både i deras
interna arbete och i deras kontakter med t.ex.
konsumentvägledare, näringsliv och frivilliga
organisationer.
Den framtida konsumentpolitiken kommer att
diskuteras, när en proposition från regeringen
föreligger. Därför avstår jag från att diskutera
utredningens förslag mer i dag.
Herr talman! Jag övergår nu till att kommentera
våra socialdemokratiska reservationer. I
reservation 1 beträffande anslag till
Konsumentverket vill vi socialdemokrater peka på
att också regeringen i budgetpropositionen har
ansett att EES-avtalet ställer krav på insatser från
Konsumentverkets sida i form av bl.a. ökad
marknadskontroll. Som framhålls i propositionen
blir Konsumentverket i och med EES-avtalets
ikraftträdande tillsynsmyndighet enligt flera nya
lagar, som träder i kraft samtidigt med EES-avtalet.
Nya insatser kommer att krävas med bl.a.
systematiska kontroller på
produktsäkerhetsområdet. För budgetåret 1994/95
kommer tillsynen framför allt att omfatta
hushållsapparater, maskiner för personligt bruk,
textilier och leksaker.
Vi socialdemokrater menar att det är
anmärkningsvärt att dessa väsentligt utökade
arbetsuppgifter inte föranlett något förslag från
regeringen om höjt anslag till Konsumentverket. I
budgetpropositionen finns det endast ett
påpekande från regeringens sida om att det är
viktigt att Konsumentverket avsätter tillräckliga
resurser för verksamheten.
Som framhålls i motion L704 innebär regeringens
förslag en väsentlig anslagsminskning, om man tar
hänsyn till engångsanslaget på 10 miljoner kronor
för informations- och utbildningsinsatser i samband
med att skuldsaneringslagen träder i kraft.
Med hänsyn till vikten av att Sverige redan nu
fullföljer sina åtaganden enligt EES-avtalet och
utför den marknadskontroll som förutsatts anser vi
socialdemokrater att riksdagen utöver vad
regeringen har föreslagit bör anvisa 2 885 000 till
Konsumentverket, ett belopp som överensstämmer
med Konsumentverkets kostnadsberäkningar för
marknadskontroller under det kommande
budgetåret.
Inom begreppet marknadskontroll ryms också, som
framhålls i motion L704, frågan om
prisinformation. Sådan information är enligt
utskottets mening viktig för att stärka
konsumentpolitiken och ge hushållen möjligheter
att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt.
Genom prisinformationslagen har ett
utomordentligt konsumentpolitiskt instrument
tillskapats. Enligt vår mening är det därför
allvarligt att prisinformationslagen fortfarande, två
år efter lagens ikraftträdande, inte efterlevs i
tillräcklig omfattning. Förutom de brister som det
pekas på i motionen när det gäller efterlevnaden av
lagen inom livsmedelshandeln finns det också
andra branscher där näringsidkarna inte följer
lagen. Enligt uppgift visade hösten 1993 bara var
tredje bensinstation här i Stockholm bensinpriset så
att det lätt kunde synas från vägen, trots att det
finns en särskild överenskommelse mellan Svenska
Petroleum och Konsumentverket om just
prisskyltning.
Med utgångspunkt i rådande förhållanden på
marknaden anser vi socialdemokrater att ökade
insatser från Konsumentverkets sida är nödvändiga
för att få en bättre efterlevnad av
prisinformationslagen.
I reservation 3 tar vi socialdemokrater upp anslagen
till konsumentorganisationer.
Enligt vår mening är det mot bakgrund av vad som
anförts av Konsumentpolitiska kommittén
uppenbart att det finns ett stort behov av
omedelbara ökade insatser från olika
konsumentrörelser när det gäller t.ex. ekonomisk
rådgivning, konsumentinformation, utbildning och
opinionsbildning.
EES-avtalet innebär att behovet förstärks
ytterligare. Trots att det ursprungliga stödet genom
riksdagens beslut förra året utvidgades till att
användas på andra områden än inom
livsmedelspolitiken har anslaget i stort sett varit
oförändrat ända sedan inrättandet år 1990. Vi
socialdemokrater anser att tiden nu är mogen för en
förstärkning av anslaget.
Speciellt viktigt är stöd till Konsumentrådets
verksamhet och dess utveckling på lokal
organisationsnivå.
I reservation 4 behandlas konsumentforskningen.
De farhågor som vi socialdemokrater tidigare i
olika sammanhang framfört beträffande
konsumentforskningen har nu genom
Konsumentpolitiska kommitténs betänkande också
här bekräftats. Enligt vår mening krävs det inte
några ytterligare överväganden för att få
kommitténs slutsatser vidimerade om att
forskningen på det konsumentpolitiska området är
eftersatt.
Som vi anför i motion L711 kräver vi att resurser
mer eller mindre omgående avsätts för
hushållsekonomiskt inriktad forskning och
dessutom att ett särskilt program initieras. Fasta
resurser krävs också för hushållsekonomiskt
inriktad forskning vid de samhällsvetenskapliga
fakulteterna.
I reservation 5 behandlas utvärderingen av
miljömärkningen.
För oss socialdemokrater är det anmärkningsvärt
att regeringen inte heller i årets budgetproposition
närmare redovisar en utvärdering av det arbete som
hittills bedrivits med miljömärkningen. Som vi
konstaterat flera gånger tidigare har det
uppenbarligen förelegat betydande svårigheter när
det gällt att få i gång systemet med den frivilliga
miljömärkningen. Att arbetet försenats har lett till
att konkurrerande märkningssystem kommit till
stånd på grund av att vissa branscher inte ansett sig
kunna invänta Miljömärkningsstyrelsens beslut.
Vidare är det nu helt uppenbart att de
ursprungligen fastställda ekonomiska ramarna för
verksamheten inte håller. Utgångspunkten för
överenskommelsen mellan staten och SIS var att
miljömärkningen efter en övergångsperiod skulle
vara självbärande.
Enligt vad som redovisades redan i förra årets
budgetproposition anser Miljömärkningsstyrelsen
att denna förutsättning visat sig orealistisk. Enligt
vad styrelsen nu framfört visar erfarenheterna att
miljömärkningen inte kan bli självfinansierad och
hänvisar i sammanhanget till erfarenheter från de
nationella miljömärkningssystemen såväl i
Tyskland som i Canada, där verksamheten till
största delen finansieras genom statsanslag.
Redan mot denna bakgrund framstår det enligt vår
mening som motiverat att en utvärdering kommer
till stånd. Därtill kommer att Sverige genom ett
tillägg till EES-avtalet med största sannolikhet
kommer att förpliktas införa också EG:s
miljömärkningssystem. Innan riksdagen tar
ställning till hur detta skall ske är det enligt vår
mening angeläget att en utvärdering av det
nuvarande systemet görs av regeringen och därefter
redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang.
I reservation 6 tar vi upp behovet av
konsumentpolitiskt samarbete mellan EU och
EFTA. Vi socialdemokrater delar såväl
motionärernas som Konsumentpolitiska
kommitténs uppfattning och förordar att regeringen
omgående tar initiativ till ett ökat samarbete
internationellt och mellan EU och EFTA.
Herr talman! Med detta vill jag framföra att vi
socialdemokrater står bakom samtliga
reservationer. Men jag yrkar bifall till
reservationerna 1, 3, 5 och 6 samt avslag på
reservation 2. För övrigt yrkar jag bifall till
hemställan i lagutskottets betänkande.