Herr talman! Jag tänkte spinna vidare lite på frågan om surrogatmoderskap.
För mig är det ganska självklart att barn inte är en handelsvara och att kvinnors kroppar inte är fabriker för att producera barn.
Så sent som i november, på den internationella dagen mot våld mot kvinnor, uppmanade 200 kvinnoorganisationer från 50 olika länder medlemsstaterna i Haagkonferensen för internationell privaträtt att stoppa organisationens förslag till registrering av internationella surrogatarrangemang. Haagkonferensen anklagades för att gå surrogatindustrin till mötes genom att arbeta för att legalisera handel med kvinnors reproduktiva rättigheter. Sveriges Kvinnolobby krävde att Sverige skulle agera för att stoppa denna handel med barn.
Även Sveriges Kvinnliga Läkares Förening har efterfrågat ett totalt förbud mot alla sorters surrogatmoderskap, även utomlands. Listan på organisationer som vill förhindra handel med barn kan göras nästan hur lång som helst.
Problemen kring surrogatindustrin har varit många. Kvinnor har skadats och till och med dött. Barn har farit illa. Beställare har ångrat sig och vägrat ta emot barnet. Förmedlare har krävt ersättning från kvinnor som blivit gravida eller till och med fött egna barn när de varit föremål för uthyrning. Många länder har förbjudit surrogatmoderskap och aldrig tillåtit sådana.
Vad är det som får Moderaterna, Centern och Liberalerna att tycka att surrogatmoderskap är något som vi måste skynda på att införa och förenkla i Sverige?