Herr talman! Hösten 2002 hade filmen Lilja 4-ever premiär i Sverige. Det var precis när jag skulle börja andra året på gymnasiet. Den berörde mig, och jag tror inte att någon som såg den filmen eller som sett den därefter har glömt den.
Filmen Lilja 4-ever handlade om flickan Lilja från forna Sovjetunionen. Hon blir kär i en äldre kille och får erbjudande om att komma till Sverige och Malmö. Men den äldre killen har lurat henne grovt, och hon blir hänsynslöst utnyttjad. Lilja blir dag efter dag, vecka efter vecka, såld till män i olika åldrar och i olika situationer tills hon en dag lyckas fly och då tar livet av sig.
Vi har nog alla sett hemska filmer och kan ta det, men det som var speciellt med denna var att det inte rörde sig om fiktion utan byggde på verkliga händelser - inte exakt naturligtvis, men verkligheten var tyvärr inte bättre. Danguole, som hon hette på riktigt, var 16 år och kom från Litauen i slutet av 90-talet. Men det var just till Malmö hon kom, och det var där hon dog.
Saker och ting har hänt sedan slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Internet har utvecklats på ett sätt som till största delen är bra, men när det gäller just detta område har det fått konsekvenser i och med att prostitution och koppleri har kunnat gömmas undan på ett sätt som inte var lika enkelt tidigare.
En annan skillnad är EU och den fria rörligheten, som är fantastisk på väldigt många sätt men också har en baksida: Människor kan utnyttjas. Därför gäller det att vi följer med i utvecklingen när det gäller att ha kontroll över kriminella organisationer och även på andra sätt.
I detta ärende skärps straffen för koppleri och människohandel, och det är befogat. Det finns en bred uppslutning kring detta här, och det är också bra. Straffen är en del, men det är viktigt att komma ihåg att det även finns andra. Före detta ärende debatterades samtyckeslagen. Man kan tycka att detta är en helt annan fråga, men det hör ihop. Vilka normer och attityder som finns i samhället spelar roll även för frågan om människohandel och koppleri.
Slutligen, herr talman, ska jag säga något om frågan om tiggeri, på förekommen anledning. Det är förstås inte någon av oss som vill att det ska finnas. Vi vill inte att människor ska behöva vara så utsatta. Romerna, som det har kommit att handla om i debatten på senare år, är en otroligt diskriminerad grupp i Sverige och runt om i Europa.
Det är beklagligt att Moderaterna går till val på ett nationellt förbud, för det är inget som kommer att lösa något för denna grupp. Men vi ser att detta i det moderata skyltfönstret Vellinge är något som man prioriterar högst av allt och slåss för ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen.
Jag vill yrka avslag på de reservationerna men bifall till utskottets förslag.
(Applåder)