Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Skolstart vid sex års ålder

Elisabet Knutsson (MP), 2017-11-15 (riksmöte 2017/18).

Kort sagt

Elisabet Knutsson (MP) talade i riksdagens ärendedebatt den 2017-11-15 om Skolstart vid sex års ålder. Anförandet är 678 ord (cirka 3 min läsning). Det är inlägg 19 av 28 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2017-11-15, riksmötet 2017/18

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2017/18:UbU7 Skolstart vid sex års ålder

Fru talman! I dag ska vi debattera några av de frågor som engagerar oss allra mest: Hur ger vi våra barn en så god start som möjligt på sin skolgång? Hur tillgodoser vi bäst våra barns behov? Hur ger vi bäst möjligheter och förutsättningar för lärande? Det är stora frågor, som blir helt livsavgörande för barnen. Vi i Miljöpartiet menar att vi måste använda oss av forskningen för att hitta svaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Nästan alla barn har en längtan att börja skolan. Att lära sig läsa och räkna och gå till skolan är något alldeles särskilt. Men en sexåring behöver också möjlighet att få utlopp för sin kreativitet och prova sina idéer genom leken tillsammans med andra. Att redan vid sex års ålder stoppas in i en helt schemalagd struktur, utan möjligheter till spontana aktiviteter, kan vara direkt kontraproduktivt.

I förskoleklassen ska barnen grundlägga kunskaper, utveckla förmågan att kommunicera med andra barn och lära sig de sociala reglerna, som ibland är obegripliga men som genom den pedagogiska leken blir tillgängliga och möjliga att förstå.

I dagsläget är alla barn som fyller sju år skolpliktiga. Nästan alla sexåringar är inskrivna i förskoleklass; knappt 2 procent är det inte. Kanske är det för dem det är allra viktigast med förskoleklass - de som aldrig tidigare har varit i en storgrupp och ska lära sig att kommunicera med andra barn under en längre tid.

Förskoleklassen är och ska vara en brygga mellan förskolan och skolan: en mjuk övergång in i skolans värld. Här tränas barnen inför inträdet i grundskolans första klass. Om vi eftersträvar en likvärdig skola måste alla barn behandlas likvärdigt och ha tillgång till förskoleklassen.

När forskningen tittar på hur elever klarar sin skolgång kan man se att de elever som inte deltagit i förskoleklassens närmande till skolan har det mycket svårare att ta sig genom skolsystemet och ofta når sämre resultat. Med detta i åtanke är det viktigt att ge elever samma förutsättningar in i skolan. En obligatorisk förskoleklass är ett stort steg framåt för barns lärande.

Fru talman! Det finns inte heller något som talar för att tidigare formaliserad skolundervisning skulle vara gynnsamt för barns lärande - tvärtom. När regeringen, inte denna utan den förra, utredde frågan om flexibel skolstart lät man Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola, författa en forskningsöversikt över kunskapen om lämplig ålder för skolstart.

I utredningen, SOU 2010:67, konstateras att "barn som börjar skolan vid senare ålder lyckas bättre i skolan i alla ämnen utom idrott. Speciellt gäller detta för elever som kommer från familjer där föräldrar har låg utbildning. Elever som är äldre vid skolstart examineras också i större utsträckning från gymnasiet".

Vådan av att låta barn delta för tidigt i traditionell undervisning framgår också eftersom "en ökning av formell undervisning vid tidig ålder har en negativ inverkan på elevers prestationer".

Lekens stora betydelse är ytterligare en av utredningens slutsatser: "Forskningsresultaten är emellertid entydiga på en punkt; barn som tidigt vistas i stimulerande lärandemiljöer med möjligheter till interaktion och lek med kamrater, och med kunniga och intresserade vuxna har större möjligheter att lyckas i skolan än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer."

Genom leken lär sig barnet problem- och konfliktlösning och utvecklar sin kommunikativa och verbala förmåga. Dessa positiva effekter är tydligast i sexårsåldern, då barnet leker som mest, för att sedan avta när barnet blir äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Norges erfarenhet av skolstart vid sex års ålder ger också vägledning. Den nu 20 år gamla Reform 97 har inte lett till bättre skolresultat, och forskare framhåller att sexåringar får för lite förskolepedagogik.

Fru talman! Slutsatsen är tydlig: Om barn slussas in för tidigt i formaliserad skolgång finns risken att barnens naturliga lekfullhet kvävs och att lärandet hämmas. Det finns inget som talar för att tidigare formaliserad skolundervisning skulle vara särskilt gynnsamt för barnens lärande. Deltagande i förskoleklass, däremot, hjälper barnen att få den goda start på sin skolgång som vi alla önskar dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.