Fru talman! Vi moderater står bakom huvuddelen av betänkandet. Vi har dock en motivreservation under punkt 2, reservation 2 som jag inledningsvis yrkar bifall till
Fru talman! Behövs det en ny bolagsform för mindre företag i Sverige? Det är många som spontant skulle svara ja på den frågan. Men om man börjar bli mer konkret och diskutera vad man egentligen vill åstadkomma med en ny bolagsform är det inte lika lätt att precisera. Det finns naturligtvis massor med krångliga regler som ska tas bort. Dessa förenklingar ska göras för alla företag, små som stora. Vi har ju sett vilka svårigheter regeringen har haft att få ut något verkligt av den så kallade Simplexgruppen. Det är inte så lätt som man kanske tror.
Den stora skiljelinjen inom associationsrätten går mellan å ena sidan företagsformer där företagaren har ett personligt betalningsansvar, till exempel enskilda firmor och handelsbolag, och å andra sidan aktiebolag där ägaren driver verksamheten utan personligt betalningsansvar. I aktiebolag är det aktiekapitalet som ska garantera alla som har med bolaget att göra att man kan stå för sina förpliktelser. För att garantera leverantörer och borgenärer insyn i bolaget måste man ha en viss administration. Det ska levereras offentliga handlingar som ska registreras.
De som förordar en ny bolagsform i Sverige har enligt mitt förmenande inte riktigt gjort klart för sig vad man vill åstadkomma. Vill man att näringsidkaren ska ha ett personligt betalningsansvar eller inte? Det menar jag är den avgörande frågan. Jag menar att vi ska avvakta tills den nya aktiebolagslagen kommer och se om man inom ramen för det arbetet kan göra skillnaden mellan publika och privata aktiebolag större.
Vi kommer emellertid aldrig att kunna avskaffa stora delar av aktiebolagets administration. Den stora nöten för alla företagare är den administration som är förknippad med skatter och avgifter - inte att vi kan få en ny företagsform.
Fru talman! Den förkärlek som partierna på den socialistiska sidan visar för bolag utan vinstintresse är ett utslag, menar jag, av bristen på förståelse för företagarnas villkor. Ett gott resultat är det bästa kvittot på att verksamheten drivs på ett bra sätt. Inom den nuvarande lagstiftningen finns det inga hinder mot att driva företag utan eller delvis utan vinstintresse. Ett aktiebolag är i hög grad en privaträttslig företeelse där aktieägarna har stor frihet att inom ramen för aktiebolagslagen driva verksamheten efter eget huvud. Det står var och en fritt att som aktieägare i ett aktiebolag låta bli att dela ut vinst.
Jag kan inte frigöra mig från misstanken att de motionärer som vill få en särskild företagsform, aktiebolag utan vinstintresse, vill ha förmåner för just den formen av verksamhet.
Vi moderater anser att lagstiftningen är onödig och att Justitiedepartementet bör låta frågan bero och ägna sig åt saker som är mycket viktigare att få fram till riksdagen.
Slutligen, fru talman, vill jag kommentera frågan om redovisning av arvoden och förmåner i aktiebolagens redovisningar. Frågan är mycket aktuell. För någon som tycker att marknadsekonomin är ett av de förnämsta påfund som kommit fram under historiens lopp känns det väldigt trist med de avarter som finns i näringslivet i dag. Det är viktigt att vi följer den här utvecklingen noggrant. Särskilt viktigt är det i så kallade publika företag där marknaden har ett intresse av att se vilka förmåner som utgår till företagsledningen. Den viktigaste åtgärden för att vi ska kunna komma till rätta med avarterna är att ägarna till dessa bolag visar tydligt vad som gäller. Som lagstiftare ska vi vara medvetna om de begränsade möjligheter vi har och bör ha att styra över näringslivet. Den bästa kontrollen utövar alltid kunden och ägarna tillsammans.