Herr talman! Som kvinna är jag rätt van vid att män inte lyssnar på mig. Men i Sveriges riksdag tycker jag att arbetsmarknadsministern borde ha för avsikt att lyssna på vad jag säger i min debatt. Det är jag som har ställt denna interpellation till ministern. Jag sade inte ett endaste ord om lagstiftning om heltid i mitt anförande. Jag pratar om att vi vill satsa den här miljarden på att få i gång och hjälpa de olika parterna. En av parterna är vi.
Jag kan hålla med ministern om att vi säkert behöver bättre arbetsledning. Men vad har ni då gjort för att få bättre arbetsledning i kommuner och landsting? Jag kan också hålla med om att utbildningsnivån och ledningen inte alltid är den bästa. Man får kanske inte heller rätt förutsättningar. Men då måste man jobba för det aktivt. Det vi säger att vi vill satsa den här miljarden på under de här två åren är bland annat att få i gång det arbetet. Vi vet att det inte behöver kosta mer när vi väl har fått i gång det. Men vid uppstart kanske man i form av olika projekt behöver se till att man får rätt grundbemanning för heltidssysselsättningsgraden.
Nu är det inte säkert att alla önskar heltid heller. Man kanske vill ha en lägre sysselsättningsgrad. Men det vi tycker är viktigt är att man får den sysselsättningsgrad man tycker är rimlig för en själv och framför allt att kvinnor ska ha rätt till heltid om de så önskar.
Det är också väldigt viktigt att man tar hänsyn till hur det ser ut med försörjningsansvaret. Många gånger finns det gamla traditioner som innebär att män ska ha både mer betalt och högre sysselsättningsgrad bara för att de är försörjare. Vi fick i arbetsmarknadsutskottet en dragning om hur det ser ut just nu med vilket försörjningsansvar man har. Om man tittar på ensamstående män och kvinnor kan man se att antalet ensamstående kvinnor med barn är 32 800, medan antalet ensamstående män med barn är 5 400. Det är väldigt stor skillnad. Om man då vet att kvinnor med största sannolikhet har mer deltid och i genomsnitt 84 procent av en mans lön om de har heltid kan man förstå att det är väldigt viktigt att man jobbar med de här sakerna.
När det gäller a-kassan kan jag nämna lite kort, för jag vet att det är fler interpellanter här i dag som säkert tar upp det, att det inte bara är en del i a-kassan som den borgerliga regeringen har ändrat i, utan flera saker. Just dessa saker har missgynnat kvinnor mer än män. Nu vet inte jag om Sven Otto Littorin kan a-kassans regler fullt ut och förstår detta. Men både beräkningsunderlaget och taket med mera påverkar. Om man räknar med personer som är frånvarande av en eller annan anledning är det mycket mer än bara deltidsstämplingen som har försämrat för deltidsarbetslösa kvinnor och som arbetsmarknadsministern bär ansvar för.