Herr talman! Det håller jag med om. Jag har sagt det förr och säger det gärna igen: Kvinnor arbetar mindre, tjänar mindre, styr mindre och äger mindre än män gör i Sverige. Det är en skamfläck, höll jag på att säga. Så borde det inte få vara. Det är absolut självklart. Därmed också sagt att jag absolut inte är nöjd med att allas arbetsutbud inte kommer att kunna komma oss andra till del. Det är det som det handlar om.
Vi behöver varenda kotte på svensk arbetsmarknad om vi ska har råd med skola, vård, barnomsorg och allt annat framöver. Det gäller också dem som har ofrivillig deltid
Ann-Christin Ahlberg gjorde en klok uppdelning där. Det finns de som inte vill arbeta heltid. Det är inte det stora problemet. Vill någon inte kan man inte tvinga någon. Det finns de som inte orkar och inte får men som vill. Där finns uppenbart ett problem.
För dem som inte orkar eller kan men egentligen skulle vilja handlar det väldigt mycket om att det är en arbetsmiljöfråga. Det handlar om att ta arbetsgivaransvar för att se till att organisera om arbetet så att människor klarar av att arbeta på det sätt de vill göra eller att de på annat sätt har möjlighet att hitta ett annat arbete som passar deras förmåga bättre.
Att inte få men vilja är det som vi egentligen pratar om. Det är ett stort bekymmer. Man kan tänka sig olika alternativa vägar. Jag tror inte på lagstiftningsvägen. Det har jag sagt tidigare. När det gäller deltidsstämplingen var det ett sätt att försöka konstatera att man inte har en obegränsad tid, utan att det är en omställningsförsäkring mellan två arbeten. Det handlar inte om att toppa upp och ta ifrån arbetsgivaren ansvaret att organisera arbetet på ett sådant sätt att man tar arbetsgivaransvaret.
Räcker det? Nej, förmodligen inte. Det behöver göras mer. Jag tycker att vi gemensamt skulle kunna sätta större press på våra kommuner att ta arbetsgivaransvaret. Jag tror inte att det är miljarden som kommer att lösa problemet. Det behövs nog en hårdare politisk styrning av kommunerna för att få dem att göra som Nynäshamn och Linköping har gjort och erbjuda heltid till dem som vill ha det.
Man kan inte säga att vare sig Nynäshamn eller Linköping är kommuner med dålig ekonomi, utan det är kommuner som går bra. De kan göra på det här sättet, och det är bra.