Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor på landsbygden, i en stad eller i en förort. En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett väl fungerande rättsväsen ge medborgarna trygghet.
Brott kränker människors liv, frihet, hälsa och rätt till sin egendom. Därför kan vi aldrig tolerera brottslighet. Men det finns inget enkelt svar på hur vi skapar ett tryggare samhälle.
Genom att stå upp för varandra och säga ifrån när vi ser att någon blir illa behandlad eller när ett brott begås stärker vi sammanhållningen och markerar rätt och fel.
Det behöver också finnas framtidstro i alla delar av samhället. Hopp om att kunna skapa ett bättre liv. Utsikter att få ett jobb. En övertygelse om att det är bättre att vara en del av samhället än att välja ett liv vid sidan om. En förvissning om att när människor mår dåligt finns det ett skyddsnät och medmänniskor som fångar upp och hjälper. Och en vetskap om att när det begås ett brott kommer samhället och det offentliga att reagera snabbt och tydligt, såväl för att bistå brottsoffret som för att utreda gärningen.
Fru talman! Riksdagen har denna mandatperiod och den förra gjort många tillkännagivanden till regeringen på en rad områden för att ge tydligare reaktioner mot brott.
För dagens område, processrättsliga frågor, föreslår majoriteten i justitieutskottet att riksdagen riktar 15 uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Vid behandlingen för ett år sedan fanns det majoritet för fyra tillkännagivanden. I år har det alltså ökat till 15 - sju med faktisk majoritet, ett från ett enigt utskott och sju med falsk majoritet. Gustaf Lantz väljer att bryta den frivilliga överenskommelsen att yrka på endast en reservation. Naturligtvis är man fri att bryta mot detta. Samtidigt skapar det ett prejudikat för framtiden. Det kommer kanske, förhoppningsvis, andra regeringar.
Återigen är detta ett tecken på att det finns en majoritet som anser att det som nuvarande regering gör inte är tillräckligt.
Återigen måste riksdagen driva regeringen framför sig för att få en rättspolitik som möter dagens behov.
Återigen är det tydligt att vi behöver en ny regering i Sverige som visar handlingskraft för att möta en brottslighet som är i ständig förändring.
Många av de tillkännagivanden som föreslås i utskottet bygger på förslag från oss kristdemokrater, men vi ger naturligtvis även stöd till goda förslag från andra partier för att nå fram till en politik som främjar en god rättslig process. Låt mig beröra några av de tillkännagivanden som föreslås, fru talman.
Möjligheterna för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning på allmänna platser och andra platser dit allmänheten har tillträde bör förstärkas i syfte att öka tryggheten och se till att fler brott klaras upp. Vi vill också att rättsväsendet får ändamålsenliga tvångsmedel för att beivra brott. Svenskt rättsväsen ska inte bakbindas av att lagstiftningen ligger efter den tekniska utvecklingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor
Vi anser att avlyssningsbeslut ska bindas till person i stället för telefonnummer, adress eller viss elektronisk kommunikationsutrustning. Denna bedömning delas av de myndigheter som faktiskt ska använda lagstiftningen, nämligen Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. Kristdemokraterna anser att lagen bör utformas så att beslut om hemlig avlyssning - liksom andra beslut om övervakning, exempelvis hemlig dataavläsning - ska knytas till personen som ska bevakas.
Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel har fått i uppdrag att ta ställning till om ett tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska knytas till person. Vi ser det dock som nödvändigt att regeringen säkerställer att det utredningsarbete som nu pågår även leder fram till ett förslag i fråga om platskravet och om det ska gälla person.
Fru talman! Jämfört med andra länder har Sverige en mycket sträng tillämpning av omedelbarhetsprincipen och muntlighetsprincipen, som sammantaget innebär att all tyngd i processen läggs på huvudförhandlingen medan tidiga förhör tillmäts ett begränsat värde. En sådan ordning riskerar att bidra till den tystnadskultur som ofta råder i mål om grov organiserad brottslighet. Utredningen om processrätt och stora brottmål har lämnat förslag som innebär en förändring av omedelbarhetsprincipen, och regeringen har också nyligen beslutat om en lagrådsremiss. Det är dock viktigt att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som innebär ökade möjligheter att använda tidiga förhör som bevisning i brottmål.
Fru talman! Många känner en stor oro inför att vittna. Det gäller särskilt vittnesmål som rör gängbrottslighet och grov organiserad brottslighet. Det är ett nederlag för rättsväsendet och för hela samhället när människor tystnar av rädsla för repressalier och hot. I Danmark, Norge och Nederländerna är det möjligt att i vissa exceptionella fall använda anonyma vittnesmål. Möjligheten är också godkänd av Europadomstolen, givet att det rör sig om speciella omständigheter. Hoten mot rättssäkerheten har därför inte den vikt som tidigare har anförts av andra politiska partier. Möjligheten att vittna anonymt i vissa specifika typer av brottmål bör prövas i Sverige.
Efter påtryckningar från Kristdemokraterna och andra beslutade regeringen att utreda ett system med anonyma vittnen. Dock har justitieministern tidigare uttalat en ovilja att genomföra förslaget. Vår bedömning är dock alltjämt densamma: Ett system med anonyma vittnen bör införas, och Sverige bör även införa ett system med kronvittnen. Ett kronvittne är en misstänkt som kan få mildare straff om uppgifter kan lämnas som bidrar till uppklaringen av ett brott. Detta är avgörande för att bryta tystnadskulturen i framför allt utsatta områden.
Fru talman! Det är också viktigt att utreda de nya bestämmelser om förordnande av målsägandebiträde som trädde i kraft den 1 juli 2018. Man behöver utreda konsekvenserna. Man bör göra en utvärdering och se till att brottsoffer får stöd och hjälp i rättsprocessen.
Fru talman! Jag vill i denna debatt också lyfta ett förslag som vi kristdemokrater anser vara ett verksamt verktyg för att trycka tillbaka brottsligheten. Det gäller beslag och förverkande av brottsvinster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor
Den norska justitieministern besökte förra året Irland i syfte att dra lärdom av det framgångsrika arbete som bedrivits där sedan 1996. När byrån på Irland får ett domstolsbeslut gör de en husrannsakan och beslagtar pengar, klockor, smycken och annat om man inte kan förklara hur man kommit över tillgångarna på laglig väg. Den irländska modellen vänder på bevisbördan. En person med dyr klocka, exklusiv bil eller mycket pengar på bankkontot behöver redogöra för och bevisa hur han har tillskansat sig tillgångarna på laglig väg.
Den norska ekobrottsmyndigheten har välkomnat förslaget att ta efter Irland. Vi menar att Sverige också borde utreda hur detta förhållningssätt skulle kunna införlivas i en svensk kontext. Vad gäller arbetets organisation bör det övervägas om den svenska myndighetssamverkan kan ta efter Irlands modell med en särskild civilrättslig enhet eller om det bästa är ett fortsatt arbete i samverkan men med starkare muskler och ett tydligt uppdrag på varje myndighet att prioritera arbetet.
Vi menar att det är viktigt att arbeta ännu mer kraftfullt för att beslagta statussymboler för gängkriminella. Genom att gå på pengarna och statussymbolerna får arbetet större effekt, och det blir också mindre attraktivt att vara kriminell. En positiv effekt är att det skulle kunna förhindra nyrekrytering då kriminella som propagerar för en kriminell livsstil inte skulle kunna visa upp bilar, klockor, pengar och andra statussymboler.
Utifrån denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 30.
Fru talman! Som dagens betänkande och debatt visar finns det allvarliga problem i vårt land som behöver mötas med verkningsfulla åtgärder. Trots goda intentioner och stora ord har den regering som nu haft ansvaret i snart sju år tyvärr inte lyckats åstadkomma den förändring som krävs för att återetablera den trygghet som våra medborgare efterfrågar och förtjänar. Utskottets 15 förslag till tillkännagivanden visar på åtgärder som behöver genomföras för att ändra situationen.
Vi kristdemokrater stöder de tillkännagivanden som utskottets majoritet har föreslagit, liksom Kristdemokraternas egna yrkanden, men vid denna debatt yrkar jag som tidigare sagt bifall endast till reservation 30.