Fru talman! Om mindre än två år, den 1 januari år
2001, övertar Sverige för första gången ordförande-
skapet i EU:s ministerråd. Det är en ansvarsfull och
stimulerande uppgift som regeringen ser fram emot
med entusiasm och tillförsikt. Stora krav kommer att
ställas på regeringen och på tjänstemännen i Rege-
ringskansliet, inte bara under de sex månader då Sve-
rige leder arbetet i ministerrådet utan även under
halvåret före, då Sverige tillsammans med Frankrike,
som då är ordförande, utgör EU:s ordförandeskaps-
ledning.
Som ordförandeland skall man verka i hela EU:s
intresse. Dagordningen ärvs i stor utsträckning av
tidigare ordförandeskap. Prioriteringar sätts ofta av
närmaste föregående toppmöten. Ordförandens arbete
präglas också av den aktuella och många gånger
oförutsedda händelseutvecklingen i omvärlden. Det
här förutsätter ansvar för kontinuitet, och samtidigt
flexibilitet och beredskap att hantera nya frågor och
situationer.
Regeringens främsta ambition och strategi är där-
för i första hand att utöva ett kompetent, effektivt och
resultatinriktat ordförandeskap som för de gemen-
samma frågorna på EU:s dagordning framåt. Lyckas
vi med det kommer vårt ordförandeskap att bli fram-
gångsrikt.
Regeringen avser naturligtvis också att utnyttja
det utrymme som ändå finns för att sätta vår prägel på
ordförandeskapet och EU-samarbetet. Grunden för
det här lägger vi redan nu. Våra prioriteringar är väl
kända svenska profilfrågor.
För det första vill regeringen bidra till en öppnare,
modernare och mer jämställd union. Genom Amster-
damfördraget har vi kommit en bit på väg med ökad
öppenhet och insyn i EU-institutionernas arbete. Den
händelseutveckling som ledde fram till komissionens
avgång har understrukit betydelsen av detta. Det är
uppenbart att vårt synsätt omfattas av alltfler.
För det andra kommer regeringen att verka för en
union anpassad till medborgarnas krav och önskemål.
Om EU effektivt och ansvarsfullt tar sig an vardags-
nära frågor ökar unionens legitimitet. Miljö, konsu-
mentskydd och jämställdhet är viktiga sådana frågor
som regeringen prioriterar.
För det tredje skall regeringen driva sysselsätt-
ningsfrågorna vidare på basis av det sysselsättnings-
kapitel som vi lyckades få in i Amsterdamfördraget.
Det är ett mycket viktigt område.
För det fjärde kommer regeringen att arbeta för
EU:s utvidgning. Förhoppningsvis skall slutförhand-
lingar med några av kandidatländerna kunna föras
under vårt ordförandeskap.
För det femte vill regeringen fördjupa relationerna
mellan EU och omvärlden. Ryssland har högsta prio-
ritet, men även samarbetet med Afrika, Asien och
Latinamerika kan, liksom det transatlantiska samar-
betet, utvecklas vidare.
Fru talman! Ordförandeskapet kommer att kräva
mycket av oss, både politiskt och organisatoriskt.
Ordförandeskapet kräver en vältrimmad organisation
och omfattande och noggranna förberedelser. Detta
arbete inleddes för över två år sedan och går nu in i
ett intensivare skede. Organisationen är redan etable-
rad. Statsrådsberedningen ansvarar för den politiska
samordningen av ordförandeskapet. En särskild stats-
sekreterare har utsetts för det här och en samord-
ningsenhet har bildats. Samrådet mellan Statsrådsbe-
redningen, departementen och Brysselrepresentatio-
nen har stärkts.
Inom Utrikesdepartementet har ett särskilt sekre-
tariat inrättats med ansvar för den organisatoriska
delen av ordförandeskapet. Detta gäller bl.a. all mö-
tesverksamhet i Sverige och det omfattande mö-
teskalendariet och samordningen vad gäller beman-
ning av ordförandeposter i alla rådsgrupper.
Inom Regeringskansliet görs nu en inventering
och analys av de sakfrågor som kan bli aktuella under
ordförandeskapet. Detta arbete involverar samtliga
departement och Brysselrepresentationen. Det skall
leda fram till våra slutliga mål och prioriteringar för
ordförandeskapet och till en dagordning för varje
enskilt rådsmöte.
Mötesverksamheten är omfattande. Rådet håller
ca 60 ordinarie möten i 15-20 konstellationer i Brys-
sel och Luxemburg - alla under svenskt ordförande-
skap. Ca 250 arbetsgrupper möts sammanlagt 1 200-
1 600 gånger under ordförandeskap av svenska
tjänstemän. De allra flesta möten hålls i Bryssel. 70-
80 möten på olika nivåer arrangeras i Sverige - stats-
och regeringschefernas toppmöte i Göteborg i slutet
av ordförandeperioden, eventuellt ett extra toppmöte,
upp till åtta informella ministerrådsmöten, eventuellt
ytterligare något möte på ministernivå och ett antal
möten och konferenser på tjänstemanna- och expert-
nivå.
Ordföranden är också EU:s ansikte utåt och före-
träder unionen i dess förbindelse med andra länder
och internationella forum. Med stor sannolikhet
kommer t.ex. toppmöten, bl.a. med USA och med
Ryssland, att äga rum under vårt ordförandeskap.
Ordförandeskapet innebär intensiva och täta kon-
takter med EU-parlamentet. Bl.a. förväntas ministrar-
na delta i parlamentets frågestund med rådet som äger
rum en gång i veckan. Dessutom brukar ordförande-
skapet vid ett par tillfällen framträda i de olika ut-
skotten. En annan viktig kontakt med parlamentet är
när förlikningskommittén måste tillkallas. Detta sker
då rådet och parlamentet har olika ståndpunkter i en
lagstiftningsfråga där medbeslutande gäller.
Inför och under ordförandeskapet kommer vi att
löpande informera den svenska allmänheten och or-
ganisationsväsendet om målsättningarna för ordför-
andeskapet. Detta skall vi göra inte bara här i Stock-
holm utan runtom i landet. Jag ser fram emot att möta
företrädare för Folkrörelsesverige vid ett första semi-
narium den 20 april dit över 200 organisationer har
inbjudits.
Statsministern planerar att senare under våren in-
bjuda arbetstagarorganisationerna till ett första möte
om ordförandeskapet.
Jag är medveten om, genom kontakter som redan
är tagna, att många organisationer har planer och
idéer för att ta sitt ansvar under den svenska ordfö-
randeperioden.
Regeringen har under hela vårt medlemskap i Eu-
ropeiska unionen vinnlagt sig om att ha en fortlöpan-
de information till riksdagen, dels i kammaren, dels i
EU-nämnden och dels i berörda utskott, och natur-
ligtvis inte bara information utan det samråd som
naturligen behöver äga rum. Detta gäller naturligtvis
även framöver i de vidare förberedelserna inför och
under själva ordförandeskapet.
Fru talman! Ordförandeskapet ger anledning och
tillfälle till att öka intresset för EU i Sverige. Det kan
skapa nya kontaktytor mellan Sverige och övriga
medlemsländer och EU:s institutioner. Det kan också
bidra till att öka kunskapen om Sverige i andra län-
der.
Regeringen vill göra ordförandeskapet till en an-
gelägenhet för hela landet genom att förlägga EU-
möten i olika delar av Sverige.
Min förhoppning är att ordförandeskapet skall bi-
dra till att stärka det folkliga engagemanget för EU
som besluts- och samrådsorgan i angelägna politiska
frågor. Ett sätt att uppnå det och som också kan få en
mer långsiktig verkan är att stimulera till vänorts-
samarbete mellan svenska kommuner och kommuner
i andra EU-länder och i kandidatländerna. Och det
hoppas jag kan uppstå under just vår ordförandeperi-
od.
Sveriges avsikt och ambition måste vara att det
svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren
2001 skall bli en framgång. Regeringen har naturligt-
vis ett tungt ansvar för det, men det är många andra
som också måste vara med och ta detta ansvar. Vi
skall se till att vi utför ett gott arbete och att det är ett
gott och effektivt ordförandeskap som vi lämnar när
våren 2001 är över. Vi hoppas också att beslut då har
fattats inom områden som vi i Sverige prioriterar. Jag
ser fram emot fortsatta kontakter med riksdagen i
denna viktiga fråga.