Herr talman! Tack, Annika Qarlsson, för frågan! Jag tänker att när man kommer från ett land där man utsätts för hot eller blir stenad och dödad om man till exempel har en homosexuell läggning är det naturligtvis inte lätt att säga någonting. Jag tänker att det ligger på Migrationsverket som myndighet att faktiskt jobba med dessa frågor och att man i sin organisation, precis som i alla andra organisationer, måste utveckla sin kompetens på området.
Jag tänker att det är en fråga som man borde lyfta upp i socialförsäkringsutskottet om man ser det. Vi hade den diskussionen förra mandatperioden när jag satt i socialförsäkringsutskottet, så frågan är inte ny.
Vi kanske kan säga så här att ju fler nya och kanske yngre personer som anställs på Migrationsverket, desto mer kompetens blir det på området, men det handlar om att hela tiden förbereda processer. Precis som vi har sagt när det gäller just asylprocessen är det också viktigt att kvinnor och barn får sin sak prövad individuellt och att man inte slås ihop.
Det är en individuell prövning, men det handlar också om kunskap att kunna ställa rätt frågor och också beskriva vad det finns för möjligheter i Sverige utifrån förföljda hbtq-personers situation.
Vi vet även att många personer som söker sig till Sverige beskriver detta som det som man förföljs för, så det är en viktig fråga att följa. Jag tror dock att det är Migrationsverkets uppdrag, och jag tror att frågan också har diskuterats ganska mycket i socialförsäkringsutskottet.