Fru talman! Vad är det för tanke bakom att regeringen lämnar en skrivelse om en handlingsplan inom hästsektorn som är så tom och innehållslös? Är det möjligen för att få tyst på oss som ibland brukar interpellera i de här frågorna, eller är det för att ta del av de goda förslag som olika partier i dag har lyft fram i den här mycket underhållande debatten?
Sverige är ju ett litet land med många hästar och en stor mångfald av raser och med många sätt att använda hästen. Hästen har bland annat stor betydelse dels för lantbruket, dels för svensk hästsport, som även internationellt är väldigt framgångsrik.
Hästen har haft betydelse för människan i tusentals år. Ändå är det faktiskt fler studier gjorda på relationen höns och människa än vad det är på häst och människa. Det är verkligen märkligt eftersom vi vet vilken stor betydelse hästen har för många människor som till exempel har ett handikapp, något som redan har lyfts fram av många här i dag.
De hundratusentals människor som rider intygar också hur värdefull relationen människa-häst är. Av dessa är dessutom 86 % kvinnor. Ibland undrar jag faktiskt om detta förhållande kan spela in på regeringens förhalning av en skarp hästpolitik. Hade det sett likadant ut om ridningen hade varit en typisk killsport?
I den hästpolitiska utredningen, som lades fram år 2000, fanns det mycket bra skrivningar, bland annat om vikten av att skydda de utrotningshotade raserna. Utredaren påpekade också att det behövs pengar till det. De raser som riskerar att försvinna om man inte ger förutsättningar för att främja dem ingår i ett kulturarv som vi enligt FN:s konventioner om biologisk mångfald har åtagit oss att bevara. Det hade därför varit väldigt klädsamt om utskottet hade biträtt den kläm som lyfter fram frågan i stället för att säga att man lämnar den utan åtgärder från riksdagen eftersom man ska presentera ett nationellt program senare i år.
Om utskottet hade biträtt motionen hade det varit en tydlig signal till den som ska ta fram det nationella programmet. Det hade då varit tydligt att vi i riksdagen har en gemensam syn på bevarandet av de utrotningshotade raserna. För det har vi väl?
Jag yrkar bifall till reservation 19 under punkt 15.
Hästnäringen sysselsätter enligt beräkningar ca 40 000 personer på hel- eller deltid i landet. Till det ska läggas alla som har hästen som hobbyverksamhet. Omsättningen inom näringen är som bekant väldigt hög, och det är många miljoner som tillfaller statskassan. Bara spelet inbringar mer än 1 miljard kronor varje år.
Fru talman! Hästnäringen är en verksamhet som har stor betydelse för hela landet. Speciellt viktig är den för glesbygd. I dag kan vi se att många jordbrukare som tidigare har haft kor övergår till hästverksamhet. Många som slutar med kor gör det därför att det är svårt att få lönsamhet på den verksamheten i dag, och det är i och för sig tråkigt, men det är bra att de kan hitta en annan näring som de kan livnära sig på.
Är det då lönsammare med hästar än med kor? Nja, så bra är det väl inte, men det kan vara roligare att ha hästar och drömma om de stora pengarna. Alla som äger en travhäst vill ju tro att det är en ny Zoogin, Viktory Tilly eller Scarlet Night som står i stallet. Det är dock långt ifrån alla förunnat att ha det så. Ägnar man sig dessutom åt ridhästar i stället för åt travhästar finns ju inte alls dessa möjligheter till miljondrömmar.
Av den anledningen anser vi i Centerpartiet att det är viktigt att komma ihåg att alla dessa näringsidkare är småföretagare. Centerpartiet har länge krävt att det ska vara enklare att vara företagare i vårt land. De regler som finns kan skrämma vem som helst, och det är väldigt tidskrävande att ta del av dem och leva upp till dem.
Så sent som i dag fick vi med posten en skrift från Företagarombudsmannen, som har titeln
Värsta krånglet
. I missivbrevet står det bland annat:
"Företagarkrånglet består förstås av onödig byråkrati, till exempel illa utformade blanketter, administrativ inkompetens, långa telefonköer och rutiner som inte fungerar hos olika myndigheter." Jag skulle kunna fortsätta uppräkningen, men jag avstår från det på grund av tidsbrist.
Det är många timmar som ägnas åt att fylla i alla papper, när den ordinarie arbetstiden är slut. Och när jag talar om ordinarie arbetstid handlar det för företagaren inte om åttatimmarsdagar. Därför måste företagare få enklare regler. De måste få sänkta arbetsgivaravgifter och ett bättre socialt trygghetssystem.
En positiv åtgärd när det gäller hästar är att de kommer att jämställas med betande djur. Äntligen! Hästar är ju precis som kor, får och getter i allra högsta grad betande djur. Det är märkligt att de inte har jämställts tidigare, med tanke på att de haft så stor betydelse för människan under tusentals år. Hästen bidrar ju till att hålla landskapet öppet både i egenskap av betande djur och för att den behöver foder som hö, ensilage och havre, vilket leder till att marken blir brukad.
En märklig sak när det gäller hästnäringen är att den inte automatiskt är integrerad i övrig jordbruksverksamhet.
Centerpartiet anser att de bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnationer, nämligen att bygglov inte behövs. Om man då ändrar för ladugårdar ska det naturligtvis vara likadant för stall, men som det är i dag är det alltså lite märkligt att man har olika bestämmelser. För mig känns det väldigt konstigt att det inte har blivit så. Som jämförelse kan nämnas att fiske räknas som jordbruksverksamhet. Förklara vad som är skillnaden, den som kan!
Slutligen några ord om en käpphäst som vi i Centerpartiet har haft och jobbat för länge. Det handlar om totalisatorskatten. Ja, jag vet att skatteutskottet har valt att ändra namnet nu till lotteriskatt, vilket gör att det är lite svårare för en lekman att se hur stor totalisatorskatten är, men för att tala i gamla termer så är det nog fortfarande enklare för oss att jag använder det ordet just nu.
När statens finanser var väldigt dåliga under 90-talet fick många vara med och försöka förbättra statens ekonomi - däribland travet. Då höjdes totalisatorskatten till 11,2 % från att ha varit 10 %. Det sades då att man skulle sänka totalisatorskatten när Sveriges ekonomi hade förbättrats, men det löftet har inte infriats. I dag brottas trav- och galoppsporten med försämrad, ja till och med ganska dålig, ekonomi, och därför borde det inte vara mer än rätt att staten går in och infriar sitt löfte om sänkt totalisatorskatt.
Staten får i dag en årlig inkomst på 1,1 miljarder varje år från travet. När jag diskuterar den här frågan brukar jag få svaret att travet väl kan sänka vinstutdelningen till spelarna med ½ eller 1 %. Dessvärre skulle det antagligen leda till ännu sämre ekonomi inom travet. I dag finns det som bekant väldigt stor konkurrens mellan olika spelformer genom Internetspelet. De på Internet kan betala ut en högre procent till spelaren eftersom de inte betalar pengar till svenska staten. Av den anledningen finns det starka skäl för staten för att man ska låta sänka totalisatorskatten, eller lotteriskatten, som det ska heta i dag.
Avslutningsvis vill jag säga att nu, i kväll, åker jag hem till mitt nyfödda föl och till morotsälskande kallblodshästar!