Fru talman! Det är oftast jag som får veta att jag har gjort något fel, men än så länge har jag inte hunnit göra något misstag.
Det du säger om Norrköpings kommun är viktigt. Förlåt! Det ledamoten Mats Wiking säger om Norrköpings kommun är viktigt. Kommunen fick kännedom om att det fanns en oro för vad vårdnadshavarna utsatte barnet för. Det fanns fler signalsystem, och fler borde ha gjort orosanmälningar. Att kommunen då inte gjorde en ny insats är fruktansvärt. Men det intressanta är att du använder det som ett argument mot en ny lagstiftning. Om den lagstiftning som vi föreslår och som Hagsgård har tagit fram hade funnits, skulle ju Esmeralda, "Lilla hjärtat", aldrig ha återförts till sin familj.
Du tycker att vi gamblar lite, att vi gissar på att föräldrar har förändrat sin förmåga. Vi tar hem barnet till föräldrarna, om vi inte som regeringen föreslår inrättar ett flyttförbud en stund och skjuter upp flytten några månader. Därefter håller vi tummarna och undrar vad som händer nu, men det kan göras en uppföljning.
Från min sida är det självklart att om man får kännedom om något, oavsett om det är tio minuter efter det att beslutet har upphävts, ska man kunna fatta ett nytt beslut. Det råder inget tvivel om den saken. Men att använda detta som ett skäl i argumentationen mot ett eget rekvisit om att stärka barnets bästa, att aldrig tvinga ett barn som Esmeralda att behöva återföras till vårdnadshavare utifrån att det inte är det mest lämpliga för flickan, blir otroligt märkligt i min värld.
Jag skulle gärna vilja följa med dig och träffa de oroliga socialsekreterarna. Den största oron för mig är alla de barn som är i behov av att inte behöva träffa en vårdnadshavare som utsätter dem på olika sätt. Det här är ett försvarstal som inte stämmer. Men skicka dem gärna till mig så kan jag prata om att lagstiftningen inte har några problem med att göra så.