Fru talman! Det var många och godhjärtade ord om barns bästa vi hörde från ledamoten Annika Hirvonen. Man glömde ganska snart att Miljöpartiet under lång tid och stor del av processen som vi i dag diskuterar faktiskt satt i regeringsställning.
Vi saknade Miljöpartiet när det gällde att gå vidare med de här förslagen. När de lades fram våren 2020 var Miljöpartiet och Socialdemokraterna de enda partier som inte ville gå vidare med barnets bästa som ett eget rekvisit.
Ska vi uppfatta Annika Hirvonens anförande här i dag som att Miljöpartiet har lämnat den här konstellationen och gått över till oss i de övriga sex partierna som enträget driver vidare att vi ska få en lagstiftning där barnet är ett eget rättsobjekt, ett subjekt?
Ska vi uppfatta att den tystnad och det motstånd som vi tidigare mötte från Miljöpartiet har upphört?
Kan vi nu när vi går vidare med Anders Hagsgårds utredning räkna med att Miljöpartiet finns med på den sida som kommer att driva de här frågorna framåt?