Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsmi-
nistern, för det är en övergripande fråga. Den rör inte
bara den majoritet av befolkningen som är kvinnor
utan faktiskt oss alla.
Vi berömmer oss ofta av att vara världens mest
jämställda land. Visst har det hänt mycket. Kvinnor
har rösträtt. Gifta kvinnor har rätt att arbeta och i stort
sett också rätt att betala sin egen skatt. Vi har en bra
kvinnorepresentation i riksdag och regering. Men
samtidigt består löneskillnaderna, och glastaket finns
kvar. Sverige får kritik av FN:s jämställdhetsorgan
CEDAW för att det är svårt för kvinnor att nå toppen.
Jämställdhet handlar inte bara om antal. Det
handlar om makt. Och där har staten ett mycket stort
ansvar, inte bara för lagstiftningen utan också för sitt
eget agerande. Vi har bara 7 % kvinnor i styrelserna
för de stora statligt ägda börsbolagen. Löneskillna-
derna i Regeringskansliet ökar t.o.m., och det är få
kvinnor som leder utredningar.
Jag skulle därför vilja fråga statsministern om han
delar Bosse Ringholms uppfattning att det särskilt på
det ekonomiska området finns få kompetenta kvinnor
som skulle kunna leda utredningar om hur politiken
ska utvecklas.