Fru talman! Jag ska börja med att fylla på Tassos anförande med att jag är omanipulerad och äkta vara, så ni kan titta på mig om ni väldigt gärna vill.
Vissa konsumentfrågor
heter det här betänkandet och tar upp en mängd olika ströfrågor som var och en är viktiga på sitt håll. Jag tänkte använda lite grann av min talartid om det här betänkandet utifrån den erfarenhet som jag har från affärsgolvet på Ica i Sollebrunn. Jag är nämligen av den bestämda uppfattningen att det här med information till konsumenter är oerhört viktigt för att ge kunskap. Och det är kunskap som ger makt.
Min bakgrund, det som jag är tjänstledig från när jag tjänstgör här i riksdagen, är mitt arbete som styckare, kallskänka i Icabutiken i Sollebrunn. Jag har även suttit i kassan, haft hand om grönsakerna, mejerierna och allt som ni vet kan behöva göras, tomglasautomater och så vidare.
Det jag har mött under alla mina år på Ica är enormt många kunder och konsumenter som har ställt frågor och krav och velat ha än det ena, än det andra. Jag har som yrkesprofessionell, antingen jag har varit styckare eller kallskänka, försökt att ta reda på svaren på de frågor man har ställt.
Det jag har sett är att det finns enormt stora brister på märkningsområdet. Jag har en motion som är lämnad till riksdagen men som inte har kommit med i det här betänkandet, utan den ligger nog och skvalpar i något annat betänkande. Den handlar just om innehållsförteckning, ursprungsmärkning och även miljömärkning, så att kunder ska ha betydligt enklare att göra kloka val.
Det som finns i dag när det gäller livsmedel är enormt stora krav på vilken prismärkning som ska finnas. Det ska finnas ordinarie priser, extrapriser, kilopriser och jämförpriser. Det ska vara väl märkt på alla de här fronterna. Men när det gäller kvalitet finns det ingen märkning mot kund. Det finns heller inte speciellt mycket i innehållsförteckningarna som man som konsument klarar av att förstå vad det faktiskt handlar om. Då kan man fundera på om det inte skulle vara betydligt bättre att ge även den informationen, inte för att jag ska bestämma vad kunden ska köpa, utan för att kunden ska ha en möjlighet att använda sin kunskap och använda den som ett maktmedel i butiken.
Det jag säger i motionen som inte ligger med här handlar om de här sakerna: innehållsförteckning, ursprungsmärkning och även miljödeklarationer på olika varor. Jag säger inte att det ska lagstiftas fram. Hade jag varit konsumentminister hade jag sett till att bjuda in de stora branschorganisationerna som sysslar med livsmedels- och råvaruproduktion. Jag skulle också se till att bjuda in Ica, Coop, Hemköp och alla andra stora organisationer som är de som möter kunden för att gemensamt hitta former för märkning.
Sveriges Konsumentråd jobbar med de här frågorna och är det närmaste en konsumentorganisation som vi har här i Sverige. Jämfört med övriga Europa har vi en väldigt svag konsumentrörelse. Jag hoppas att Konsumentrådet ska lyckas bli ännu starkare och vassare på det här området, för det behöver vi. Där har man tagit fram förslag till märkning, så det finns flera som jobbar på det här området.
Jag ska också ta upp lite grann kring reklam och sexualiseringen av det offentliga rummet. Vi har hört Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, som nästan är överens i den här frågan, vilket känns bra. De brukar inte vara överens när vi debatterar i lagutskottet, i alla fall inte när jag är med, så det känns lite bra. Trots det tänker jag inte riktigt gå med på lagstiftningen. Vi har arbetat fram ett annat förslag som vi tycker skulle vara bättre.
Som förbundsordförande i Centerkvinnorna har jag agerat mycket i de här frågorna. Vi har även använt oss av det instrument som finns för att anmäla.
Om jag nu inte haft den stora talarstolen i vägen hade jag kunnat visa en av de reklambilder som vi anmälde. Jag ska i stället försöka göra det i ord, även om det hade varit mer spännande utan talarstol - bara så ni vet det.
Det man ser på bilden är en bar mage - nu blev ni glada att ni slapp se den, eller hur? Tröjan är uppdragen så långt det går utan att man ser mer än rundningen på brösten, för självklart är det en flick- eller kvinnokropp, och byxorna är neddragna så långt det går utan att könshåren syns. Då kan man fundera: Vad är det reklam för - får jag höra några kvalificerade gissningar? Navelsmycke kanske? Samarin? Brunkräm eller solskyddskräm? Det finns många olika saker som på något sätt skulle kunna ha en viss koppling till bilden, men det finns ingen naturlig koppling. I stället var det mobiltelefoner som skulle säljas med just den bilden.
Vi anmälde bilden till det som i dag finns att anmäla till, nämligen Näringslivets Etiska Råd, som jag skulle vilja beteckna som en uddlös organisation som inte fyller sin funktion - tyvärr. Självklart fick vi inget gehör. Tyvärr händer i de allra flesta fall ingenting med de anmälningar som görs dit. Vi föreslår ändå den linjen eftersom jag tror att den tanken och den idén skulle kunna ha sin funktion.
Vi vill därför inrätta ett etiskt råd med representanter för medierna - både ägare och journalister - samt för näringslivet, men framför allt skulle en majoritet av rådet bestå av konsumenter. Jag tror att lagstiftning är väldigt svårt. Det finns oerhört många gränsdragningsproblem som man aldrig helt och hållet kan klara av att lösa.
I stället tror jag att det handlar om att bygga upp en konsumentmakt, dels via ett etiskt råd, dels genom en stark konsumentorganisation. Jag tror på möjligheten att använda information som ger kunskap som i slutändan ger makt. Det är den viktigaste delen i allt som rör konsumentfrågor.