Herr talman! Uttaget av skatt är en förutsättning för en fungerande välfärd. Det är därför viktigt att uttaget sker på ett sätt som är legitimt, både vad gäller hur den enskilde redovisar sina skattepliktiga inkomster och hur staten tar in skatt från dessa inkomster. Det är så att säga ett delat ansvar mellan individ och stat.
Därför är det avgörande såväl att Skatteverket, som är den myndighet som har till uppgift att ta in skatt, gör det så enkelt som möjligt som att den enskilde medverkar genom att lämna riktiga uppgifter. Då behövs också effektiva sanktionsmöjligheter mot de enskilda som inte medverkar. Vi vet att det förekommer, antingen genom att man utelämnar uppgifter eller genom att man lämnar felaktiga uppgifter. Det kan i många fall handla om slarv, men i många fall handlar det också om ett medvetet undandragande av skatt.
Vi har sedan decennier tillbaka en sanktionsmöjlighet som kallas skattetillägg. Den beslutas om av Skatteverket på objektiva grunder, alltså inte utifrån uppsåt, och finns till för att beivra och förebygga skattefel. Men undandragande är också ett brott som kan leda till allmänt åtal. Då bedöms även uppsåtsfrågan.
Att båda dessa system finns leder ibland till dubbla förfaranden och till att samma person prövas eller döms för samma handling två gånger. Det strider mot vad som är acceptabelt i en rättsstat, och det strider mot Europakonventionen och EU-rätten, som vi har åtagit oss att följa.
Frågan om dubbelprövning har varit aktuell flera gånger under ett antal år med olika avgöranden i olika instanser, vilket också beskrivs såväl i propositionen som i betänkandet. Därför är det bra, herr talman, att detta nu åtgärdas.
Det görs bland annat genom att en spärregel införs som säger att den ena instansen inte får inleda ett förfarande om den andra redan har gjort det. Därmed förhindras dubbelprövning, och rättssäkerheten i skatteförfarandet ökar. Förslaget i propositionen innebär också att en sammanslagen prövning kan göras, det vill säga att åklagaren när ett mål om skattebrott ska prövas i allmän domstol också får i uppdrag att företräda frågan om skattetillägg.
Flera remissinstanser och Lagrådet har bedömt att detta kommer att bli komplicerat, men det är viktigt att poängtera att majoriteten av remissinstanserna antingen har tillstyrkt eller inte invänt mot förslagen i propositionen. Det framgår också tydligt av propositionen att förändringarna, om de vinner laga kraft, kommer att följas upp.
Men det är säkert så att det kommer att bli bitvis komplicerat. En stor del av vår lagstiftning är komplicerad. Men man får fråga sig vad alternativet är.
Det alternativ som företräds av Sverigedemokraterna i dag är att helt avskaffa skattetillägget. Men det vore att luckra upp gränsen mellan vad som är legalt och vad som är illegalt och att verktygen för att förebygga skattefelet blir färre.
Jag har svårt att se att Sverigedemokraterna, som gärna vill framhålla sig som försvarare av lag och rätt, skulle driva liknande frågor på andra rättsområden. Man kan fråga sig om det är av omsorg om en tillämpbar lagstiftning eller om det är av omsorg om partikamrater med en benägenhet att vara inblandade i den typen av förfaranden. Förslagen skulle, om de blev verklighet, få konsekvenser för möjligheten att upprätthålla rättvisa och ordning i skatteuttaget. Det, herr talman, är något som vi socialdemokrater inte vill medverka till.
Därför yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionen.
(Applåder)