Herr talman! En viktig utgångspunkt för debatten är att vi bör värdera hur skattesystemet fungerar för företagsamheten. Skatteverket har gjort en diger och omfattande undersökning av hur man ser på detta, och den ger positiva resultat. Om vi jämför 2005 och 2013 kan vi se att förtroendet för Skatteverket har ökat dramatiskt under perioden. Det är en ökning från 50 procent av företagen till 70 procent av företagen som upplever att de i dag har förtroende för Skatteverket.
Andelen av företagen som uppfattar att Skatteverket effektivt motverkar skattefusk har ökat från 12 procent till 30 procent. Det är nästan en tredubbling under åren. Samtidigt har antalet företag som uppfattar att de har varit utsatta för skattefusk dramatiskt minskat. Det har halverats från 20 till strax över 10 procent. Det är naturligtvis positivt.
Det har också visat sig i undersökningen att antalet företagare som inte känner till något företag som skattefuskar har ökat från 40 till 60 procent av de undersökta företagen, medan antalet som uppfattar att de känner till företag som skattefuskar har minskat från 18 till 7 procent. Det har alltså skett en rätt betydande förskjutning i attityderna till skattefusk. Vi ska samtidigt notera att det har skett en lika tydlig kantring av opinionen från allmänhetens sida. Vi vet sedan tidigare undersökningar att antalet människor som är beredda att arbeta svart eller att köpa svarta tjänster har reducerats kraftigt.
Det här är en utgångspunkt för diskussionen. En annan viktig utgångspunkt är att vi kan konstatera att byggbranschen har hanterat krisen på ett bra sätt. Byggbranschen har i termer av antalet sysselsatta klarat krisen bättre än de allra flesta jämförbara branscher. Nu har många branscher vuxit under åren eftersom sysselsättningen i Sverige har ökat. Men byggbranschen är ett av de områden där vi har haft en tydlig sysselsättningsökning.
Vi kan konstatera att från 2009 har sysselsättningen i byggbranschen i Sverige ökat med 10 procent medan EU-genomsnittet har gått ned med väl över 10 procent.
Båda de här utgångspunkterna tyder på att regeringens politik har fungerat. Det är ett antal saker som spelar roll här. Jobbskatteavdraget har varit centralt för att det ska löna sig bättre att arbeta och för viljan att arbeta vitt i den skattebetalande sektorn. ROT-avdragen har naturligtvis haft en avgörande betydelse för att vi ska få ned svartarbetet och skattefusket i den här sektorn. Jag skulle också tro att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga har spelat in eftersom det har gett unga människor bättre möjligheter att vara i branschen.
Till detta kommer att regeringen har tillfört ett antal kontrollåtgärder och ett antal förbättringar av de administrativa processerna. Det handlar om omvänd momsföring och om ett antal kontrollmekanismer som har förstärkts.
Det här är naturligtvis viktigt att man gör. Det är centralt att vi får in våra skatteintäkter. Det är centralt att vi får en process där vi fortsätter att förstärka skattesystemets legitimitet och motverkar skattefusk och skatteundandragande. Det är också därför regeringen har varit tydlig med att specifikt för byggbranschen säga att vi ska återkomma med ytterligare kontrollåtgärder. Vi har en utredning som i början av nästa år presenterar ett förslag som ska landa i att vi får ett väl fungerande sätt att minska och motverka skattefusket i byggsektorn. Det tror vi kommer att väl möta upp de intressen som finns hos branschen i den här frågan.