Fru talman! Det finns flera anledningar till att detta direktiv har blivit verklighet, men det går inte att komma ifrån att Socialdemokraternas huvudsakliga EU-politiska projekt under förra mandatperioden, det sociala toppmötet i Göteborg, spelade en avgörande roll för att detta steg har tagits. Man öppnade Pandoras ask när det gäller sociala frågor.
Jag är inte lika säker som statsrådet Dahlgren på att detta inte till syvende och sist kommer att kunna avgöras av domstol. Även arbetsmarknadsministern var väldigt säker på sin sak; detta kommer inte att påverka svensk arbetsmarknad. LO, Svenskt Näringsliv och andra organisationer har dock uttryckt farhågor. Men nu är vi där vi är, och Sverige kommer som sagt att rösta nej.
Vilka lärdomar kan man dra av att det gick som det gick? I sitt anförande talade Hans Dahlgren om vinster i välfärden och andra nationella frågor. Låt mig ge rådet att inte ta upp detta i EU-sammanhang, för det är så lätt att när man väl öppnar upp för en fråga blir det till slut lagstiftning. Det är så EU funkar. Det är en dynamisk arena, på gott och ont.