Fru talman! Frågan om finansiering av tv-avgiften har varit uppe i ett antal år. Kristdemokraterna var tidigt ute och föreslog en annorlunda finansiering, ungefär som den vi ska besluta om i dag. Nu är vi alltså framme vid det viktiga och historiska beslutet. It always seems impossible until it's done, för att citera Nelson Mandela.
För den oinvigde kan jag säga att public service-företagen är tre till antalet: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Det kallas också radio och tv i allmänhetens tjänst.
Det är riksdagen som beslutar om uppdraget och regeringen som sätter ramarna. I inledningen till det nuvarande sändningstillståndet kan man läsa: "Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället."
Man kan säga att public service-företagen vilar på fyra hörnstenar: en ägandeform skild från staten, finansiering från folket, reglering genom riksdagen och sist men inte minst opartiskhet i utbudet. Den senast uttalade visionen från förra hösten lyder: "Vi vill bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
Public service-bolagen får 8 miljarder att använda i sin verksamhet. Pengarna har tagits in via fakturor från Radiotjänst i Kiruna AB, Rikab. Det här känner naturligtvis alla igen. Det nya förslaget avser en avgift som kan jämföras med begravningsavgiften, som administreras av Skatteverket. Maxnivån för en person är 1 308 kronor. Där slår man i taket. Det handlar om en inkomst per månad på under 14 000. Alla som är 18 år och uppåt och har beskattningsbar inkomst omfattas.
Vad ger då det här nya systemet? I Public service-kommittén jämförde man med de inkomster som skulle ha kommit in med 2016 års lönenivå om man hade haft det här systemet. Man hamnade då på drygt 8 miljarder, så det blir ungefär samma nivå. Som Annicka Engblom anförde kan problem uppstå när vi - förhoppningsvis - får allt fler i arbete; det kommer också att kunna bli ett överskott någonstans, så att det här på något sätt skulle behöva balanseras. Ensamhushållen är de mest gynnade i sammanhanget.
Kristdemokraterna ser med tillfredsställelse på den breda enighet som råder i riksdagen när det gäller betydelsen av public service. Det uppdrag som utförs av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion är, som flera här har uttryckt, viktigt och grundläggande för vår demokrati och vårt öppna samhälle.
"Kristdemokraterna är för ett oberoende public service som kan tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsförmedling, djupgående och objektiv granskning samt ett brett och högkvalitativt kulturutbud och folkbildning", som det står i vår motion. Vi har länge föreslagit att dagens radio- och tv-avgift ska ersättas med en individuell avgift som tas in via Skatteverket och att Rikab därmed ska läggas ned, samtidigt som avgiftsmodellen inte får påverka public services oberoende negativt. Vi ser också mot bakgrund av dagens snabba teknikutveckling att det behövs en modern och teknikneutral finansieringsmodell för public service.
Vi vet att SVT inför valet var svenska folkets viktigaste informationskälla. Flera miljoner tittade på debatterna på SVT. Nio av tio tittar på något SVT-program under en vecka. Genomsnittssvensken ser ungefär en timme på SVT varje dag.
De globala bolagen är i flera fall giganter, som till exempel Google och Facebook. Deras reklamintäkter är lika stora som alla tidningars reklamintäkter i Sverige tillsammans. Det räcker att de ändrar lite i sitt programutbud från sin bas någonstans så påverkas mediearbetet i hela Europa.
Ett av ledorden i den parlamentariska public service-utredningens betänkande är "legitimitet". En förändrad finansieringsmodell måste upplevas ha hög legitimitet hos befolkningen för att vara långsiktigt hållbar. Därför är information, inte minst den som ges här i dag, väldigt viktig.
Kristdemokraterna ställer sig bakom förslaget till ny finansiering av radio och tv med de motiveringar som anges i utredningen, men vi har dessutom ett antal synpunkter och avvikande meningar.
I dag sköter Radiotjänst i Kiruna AB både intagning av radio- och tv-avgift och utförande av avgiftskontroller. För denna uppgift avsätts en del av radio- och tv-avgiften. När Radiotjänst nu läggs ned är det rimligt att dessa medel återgår till avgiftsbetalarna och därmed bidrar till en sänkning av avgiften.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
Vi kristdemokrater har också uttryckt i kommittén - jag vill tacka Martina Kyngäs, som var vår representant - att vi är negativa till att förslaget kan ge en hög kostnad per hushåll i de fall där familjer har hemmaboende barn som arbetar. Om mor och far och säg två barn över 18 år arbetar blir det en ganska dryg kostnad för hushållet. Mot bakgrund av de ökade intäkter det medför att avgiften tas in via skattsedeln samt den ökade effektiviteten borde finansieringsmodellen kunna konstrueras på ett delvis annorlunda sätt för att tillgodose att hushåll med hemmaboende barn som arbetar inte drabbas så hårt. Detta skriver vi också i vår reservation.
Vi menar även, till skillnad från kommitténs förslag, att det är viktigt att se över och begränsa möjligheten till sponsring, som i dag förekommer i vissa programproduktioner. Vi menar att detta är viktigt för att ytterligare stärka förtroendet för public service-bolagens oberoende.
Att SVT får sända 20 sponsrade evenemang per år kan tyckas rimligt, men i realiteten innebär det betydligt mer. Varje evenemang kan innehålla ett större antal enskilda sändningar. De senaste åren har SVT sänt sponsringsinslag vid ca 500 eller upp till 600 enskilda sändningar. Vid varje sändning visas sponsring från ett flertal aktörer, ibland flera gånger under sändningen. Detta är i grunden ett problem. Att man i en sändning täcker över varumärken på kläder och skyltar för att i nästa sändning mata ut uttalade sponsringsinslag riskerar att skada bolagets trovärdighet och rimmar illa med kravet om kommersiellt oberoende. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att se över möjligheterna till sponsring för SVT. Vi menar att det här är viktigt för att ytterligare stärka förtroendet för public service-bolagens oberoende.
Fru talman! För att kunna motivera den föreslagna finansieringsmodellen behöver vi också skapa strukturer runt public service för att garantera oberoendet. Oberoendet är en av hörnstenarna för public service. Granskningsnämnden är en mycket viktig del av det och bör ha styrka i sitt arbete.
Granskningsnämnden finns för att pröva om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Vem som helst kan anmäla ett program till Granskningsnämnden, till skillnad från Pressens opinionsnämnd, där bara den som anser sig själv utsatt för publicitetsskada kan anmäla. Granskningsnämnden undersöker om innehållet i bland annat Sveriges Radios, Sveriges Televisions och Utbildningsradions radio- och tv-program uppfyller vissa krav på bland annat saklighet och opartiskhet.
Granskningsnämndens verksamhet måste alltid präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bland annat att högre krav bör ställas på att de beslut som Granskningsnämnden meddelar alltid ska vara motiverade. Där brister det inte sällan i dag vad gäller avslagsbesluten.
Det bör vidare ställas högre krav på Granskningsnämndens handläggning av ärenden som anmälts dit. Det finns starka skäl för att Granskningsnämnden ska åläggas ett tydligare utredningsansvar än vad nämnden har i dag. Det skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för Granskningsnämndens prövning. Det är inte rimligt att utgå från att den som anmäler ett program till Granskningsnämnden alltid kan förväntas känna till exakt vilka omständigheter som är relevanta för nämndens fortsatta prövning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
När Granskningsnämnden fäller ett programföretag för att inte ha följt reglerna om opartiskhet och saklighet leder det i regel endast till att programföretaget offentliggör beslutet. Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör, i enlighet med vad som jag här har sagt, förtydligas. Utgångspunkten bör vara att det ska få samma framskjutna placering som det inslag som föranledde fällningen.
Mot bakgrund av det bör regeringen se över Granskningsnämndens uppdrag i syfte att ta fram åtgärder för att säkerställa att public service lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Jag yrkar bifall till reservationerna som KD står bakom, det vill säga 5, 9 och 11.