Herr talman! I den proposition vi nu behandlar fö-
reslår regeringen att när staten tillsammans med en
annan part engagerar sig i verksamhet som är beroen-
de av statligt stöd skall det ske främst genom att ett
aktiebolag eller en ideell förening bildas. Dessa verk-
samhetsformer fyller enligt regeringens uppfattning
även de behov som kommuner och landsting har av
privaträttsliga former för denna typ av verksamhet.
Regeringen föreslår också att bestämmelserna i 6
kap. stiftelselagen, 1994:1220, om ändring m.m. av
ett stiftelseförordnande skall börja tillämpas på stiftel-
ser bildade av offentliga rättsubjekt den 1 januari
1997, dvs. ett år senare än vad som har bestämts tidi-
gare.
Vidare föreslås en utvidgning av undantaget från
stiftelselagens tillämpningsområde i fråga om viss
kyrklig egendom av stiftelsekaraktär.
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i lagutskottets betänkande.
Riksdagen antog våren 1994 en stiftelselag som
skall träda i kraft den 1 januari 1996. Den nya lagen
innehåller en utförlig civilrättslig reglering av stiftel-
seinstitutet. Någon civilrättslig lagstiftning om stiftel-
ser har tidigare inte funnits i Sverige. Definitionen av
stiftelsebegreppet intar en central plats i den nya la-
gen. Genom definitionen fastställs ramarna för vilka
förmögenhetsbildningar som omfattas av stiftelsebe-
greppet. En stiftelse uppkommer genom att egendom
enligt förordnande an en eller flera stiftare avskiljs för
att varaktigt förvaltas som en självständig förmögen-
het för ett bestämt ändamål. Bedömningen av om
varaktighetskravet är uppfyllt skall ske med utgångs-
punkt i den egendom som avskilts för stiftelsen och
utan hänsynstagande till eventuella utfästelser i för-
ordnandet om ytterligare tillskott.
Med denna definition av begreppet stiftelse omfat-
tar den nya lagen i regel inte stiftelser som för sin
verksamhet är beroende av fortlöpande ekonomiskt
stöd. I sådana fall kan man nämligen inte anse att den
avskilda egendomen varaktigt skall förvaltas av stif-
telsen. I en övergångsbestämmelse till lagen före-
skrivs dock att anslagsberoende stiftelser som har
tillkommit före lagens ikraftträdande skall omfattas av
lagen. Några nya sådana stiftelser kommer emellertid
inte att kunna bildas sedan lagen trätt i kraft.
Konsekvenserna härav togs upp till en ingående
prövning i samband med behandlingen av förslaget
till stiftelselag. Övervägandena ledde till att lagutskot-
tet i sitt av riksdagens godkända betänkande,
1993/94:LU12, förordade att regeringen skulle åter-
komma till riksdagen med förslag till rättslig reglering
av sådan anslagsberoende verksamhet som till följd av
definitionen av stiftelsebegreppet i stiftelselagen inte
kommer att kunna anordnas i stiftelseform. En sådan
rättslig reglering borde tillhandahållas samtidigt med
stiftelselagens ikraftträdande. För att detta skulle vara
möjligt uppsköts ikraftträdandet av stiftelselagen från
den 1 januari 1995 till den 1 januari 1996.
Herr talman! Utredningen SOU 1994:147 har
funnit att statlig verksamhet bör bedrivas i myndig-
hetsform. När privaträttslig form krävs för statlig
verksamhet som är beroende av återkommande till-
delning av anslagsmedel skall enligt propositionen
främst formerna aktiebolag och ideell förening an-
vändas. Dessa verksamhetsformer är enligt vad rege-
ringen framhåller lämpliga också för motsvarande
verksamheter i kommuner och landsting.
Enligt utskottets mening kan det för närvarande
inte helt uteslutas att det kan komma att krävas en ny
rättslig form vid sidan av aktiebolaget och den ideella
föreningen för att helt tillfredsställa behovet av rätts-
lig reglering för de skilda verksamheter som är bero-
ende av fortlöpande stöd.
Utskottet utgår från att regeringen med uppmärk-
samhet följer frågan och om något år återkommer till
riksdagen med en redovisning härav samt förslag till
en ny rättslig reglering om ett sådant behov har visat
sig föreligga.
Herr talman! Utskottet avstryker därmed bifall till
motion L20.
I motion L21 pekar motionärerna på att många
kulturella verksamheter bedrivs i stiftelser som svarar
mot den nya lagens krav. Med tanke på stiftelsefor-
mens fördelar är det viktigt att dessa kan fortsätta i
denna form, men utan att stat, landsting eller kommu-
ner kvarstår som stiftare. Motionärerna menar att de
offentliga bidragen i stället kan regleras genom avtal
där stiftelsens ansvar och skyldigheter preciseras
liksom villkoren för lämnade anslag.
Regeringen framhåller också i propositionen att
kraven på hur de statliga medlen skall användas i
ökad utsträckning bör preciseras i tidsbegränsade
avtal Detta stämmer i viss utsträckning överens med
vad som anförs i motion L21.
I slutbetänkandet av Utredningen om verksamhe-
ter som är beroende av statligt stöd, Omprövning av
statliga åtaganden, SOU 1995:93, har utredaren redo-
visat en förutsättningslös översyn av bl.a. stiftelser
som fortlöpande är beroende av statliga medel samt
lämnat förslag om hur verksamheten bör vara organi-
serad och finansierad i framtiden.
Betänkandet har ännu inte remitterats. Den fråga
som motionärerna tar upp har ett uppenbart samband
med utredningsförslaget, och enligt utskottets mening
bör den fortsatta beredningen av utredningsförslaget
inte föregripas.
Herr talman! Utskottet avstryker därmed bifall till
motion L21.
Stiftelselagens 6 kap. innehåller regler om ändring
m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Stiftel-
selagens 6 kap. kommer att gälla för alla stiftelser.
Enligt huvudregeln i stiftelselagens 6 kap, som inne-
håller regler om ändring m.m. av föreskrifter i ett
stiftelseförordnande, får inte styrelse eller förvaltare
utan tillstånd av Kammarkollegiet ändra eller upphäva
eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseför-
ordnandet som avser bl.a. stiftelsens ändamål.
I propositionen föreslår regeringen att för sådana
stiftelser som är bildade av eller tillsammans med
staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig
kommun skall stiftelselagens 6 kap. börja tillämpas
först efter den 1 januari 1997, dvs. ett år efter det att
stiftelselagen trätt i kraft.
Förslaget skall ses mot bakgrund av att regeringen
överväger en annan ordning än den som anges i stif-
telselagen för ändring av förordnanden för stiftelser
som har bildats av offentliga rättsubjekt. I propositio-
nen anges att resultatet av dessa överväganden troli-
gen kommer att presenteras för riksdagen under våren
1996 och att eventuella lagändringar avses träda i
kraft den 1 januari 1997.
För att undvika att stiftelselagens bestämmelser
först börjar gälla för sådana stiftelser och sedan änd-
ras föreslår regeringen att 6 kap. stiftelselagen inte
skall börja tillämpas på stiftelser bildade av offentliga
rättssubjekt innan bestämmelserna kan träda i kraft i
sin nya lydelse. Den nuvarande ordningen kommer då
att gälla ytterligare ett år för dessa stiftelser.
Remisstiden för promemorian Statliga och kom-
munala stiftelser, Ds 1995:62, utgår den 2 februari.
Det finns alltså ingen anledning att debattera den
promemorian i kammaren i dag.
Utskottet avstyrker därmed även motion L22.
Önskemålen i motion L209 om att stiftelselagen
måste revideras när det gäller förutsättningarna för
permutation av stiftelser som har bildats under med-
verkan av staten är genom utskottets ställningstagande
tillgodosedda.
Herr talman! Med anledning av det anförda ber
jag att få yrka bifall till lagutskottets hemställan och
avslag på samtliga reservationer.