Herr talman! Jessica Rodén har frågat äldre- och socialförsäkringsministern om hon anser att regelverket och bedömningskriterierna för merkostnadsersättningen är rättssäkra och tillräckligt anpassade för att möta behoven hos barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Hon har även frågat äldre- och socialförsäkringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att merkostnadsersättningen når de familjer som verkligen behöver den.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Merkostnadsersättningen ska kompensera för merkostnader vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och är en viktig socialförsäkringsförmån. Förmånen infördes den 1 januari 2019, då merkostnadsersättningen och omvårdnadsbidraget ersatte förmånerna handikappersättning eller vårdbidrag. Reformen syftade bland annat till att göra prövningen av villkoren för merkostnadsersättningen tydligare och mer förutsebar. Det fanns behov av att anpassa förmånerna till de förändringar som skett inom funktionshindersområdet och i utformningen av olika samhällsstöd. Före reformen bedömdes merkostnader vid ansökan om handikappersättning eller vårdbidrag utifrån en sammanvägd bedömning av den enskildes behov av vård eller hjälp och inte, som i dag, som en självständig förmån.
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, lämnade i mars 2023 som svar på ett regeringsuppdrag rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (ISF:s rapport 2023:1). Granskningen visar att regelverket för merkostnadsersättning på flera sätt har blivit tydligare och mer transparent än regelverken för handikappersättning och vårdbidrag.
Samtidigt visar granskningen att över 90 procent av föräldrarna som ansöker om merkostnadsersättning för ett barn och ungefär 50 procent av de vuxna som ansöker för egen del får avslag på sin ansökan av Försäkringskassan. ISF bedömer att den höga andelen avslag beror på förmånens utformning. Många som ansöker har svårt att förstå vad en merkostnad är. ISF:s granskning visar exempelvis att många föräldrar får helt eller delvis avslag på sin ansökan på grund av att de kostnader som angavs i ansökan täcktes av annat samhällsstöd som till exempel kommuner eller regioner ger. Föräldrar ansöker också om ersättning trots att summan av de kostnader de uppger inte når upp till vad som krävs för att kunna få merkostnadsersättning på den lägsta nivån. ISF:s rekommendation till regeringen är att överväga åtgärder i fråga om förmånens utformning för barn med funktionsnedsättning om den höga andelen avslag kvarstår över tid.
Eftersom regelverket för merkostnadsersättning är relativt nytt och kunskapskrävande är det rimligt att följa i vilken utsträckning kunskapshöjande insatser och praxis bidrar till ökad träffsäkerhet och färre avslag. Regeringen har dessutom gett ISF ett ytterligare uppdrag som innebär att man ska utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Utvärderingen ska bland annat innehålla en jämförelse av tiden före reformen, när merkostnaderna beaktades i en sammanvägd bedömning med den enskildes vårdbehov, och nuvarande förhållanden. Utvärderingen kan ge ytterligare viktig kunskap om hur reformen påverkar enskilda som drabbas av ekonomiska konsekvenser på grund av en funktionsnedsättning. ISF ska redovisa uppdraget senast den 17 oktober 2025.