Herr talman! När man träffar människor i olika sammanhang och har pratat en stund landar man nästan alltid i frågan: Vad jobbar du med? Att ha ett arbete är en viktig del i en människas liv, att ingå i ett socialt sammanhang, att kunna försörja sig och känna sig bekräftad. Jag har nog aldrig träffat någon som inte velat jobba, men förutsättningarna är så olika för oss alla.
För de allra flesta arbeten krävs någon form av utbildning. Den kan bygga på praktik eller teori, men det kan också vara en utbildning som bygger på både praktik och teori. Yrkeshögskolan bygger just på de senare. Det är en utbildning som bygger på att företag erbjuder praktik, och i skolan får man den teoretiska kunskapen.
Det kallas för LIA, lärande i arbete. Att få sin utbildning i en kombination av teori och praktik gör att man förstår hur viktiga de båda delarna är, och det ger trygghet och djup i kunskapen. Det håller också utbildningen uppdaterad om den utveckling som sker inom yrket. Det gör också att eleverna får möjlighet att få kontakt med det arbetsliv som de så småningom ska ut i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola
Yrkeshögskolan har utvecklats och hette innan kvalificerad yrkesutbildning. Dess uppgift är att erbjuda utbildningar till yrken där det saknas kompetens och det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens behov är skiftande och inte alltid förutsägbara. För att anordna utbildning inom ett yrkesområde krävs det att finns en eller flera personer som har kompetens för att bedriva utbildning inom den specifika utbildningen i organisationen.
Fram till i dag har utbildningsanordnaren fått beviljat två utbildningsomgångar som vardera är på två år. Detta fungerar säkert för en del utbildningar, men för andra är det i kortaste laget. För att en utbildningsanordnare ska våga satsa på en utbildning, som kräver stora investeringar i både personal och utrustning, behöver det trots allt finnas en långsiktighet. Regeringens bedömning är att utbildningarna inom yrkeshögskolan bör få ges i olika antal omgångar. På så sätt kan yrkeshögskolan förena flexibilitet med kontinuitet och långsiktighet.
Herr talman! Det finns i dag ett uppenbart behov av behörighetskompletterande insatser för att yrkesutbildningar som är särskilt efterfrågade av arbetslivet ska komma till stånd. Regeringen har därför i propositionen föreslagit att en utbildning inom yrkeshögskolan ska få bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Regeringen bedömer att förutbildningen bör få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge.
Att förenkla för dem som vill gå på yrkeshögskolan men inte har rätt behörighet är rätt väg att gå. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)