Herr talman! Jag tackar Elisabet Knutsson för hennes anförande.
Yrkeshögskolan fyller i dag en enormt viktig funktion och levererar i dag en enormt god kvalitet. Nio av tio av dem som går utbildningen har ett jobb efter avslutad utbildning, och sex av tio har det specifikt inom exakt det de mer eller mindre studerade på yrkeshögskolan. Jämför man det med yrkesutbildningar på gymnasienivå, komvuxnivå och också högskoleutbildningar inser man att yrkeshögskolan är av ytterst god kvalitet. Den borde få agera måttstock för hur saker och ting sköts.
I frågan om kvalitet föreslår dock regeringen, med stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, att skärpa kraven på vilken kompetens en arrangör måste ha för att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning. Så som det fungerar i dag måste man kunna visa upp att man har kontakterna med yrkeslivet, att man kan garantera LIA-platser och att man har en advisory board eller liknande med representanter från branschen eller sektorn för att kunna genomföra utbildningen och över huvud taget få tillståndet.
I regeringens förslag skriver man i stället in en lagändring där man kräver att arrangören ska ha den nödvändiga branschkompetensen hos sig själv. Det gör att alla arrangörer nu tvingas lägga pengar på att anställa en person som jobbar inom just den specifika bransch som de utbildar till. Det gäller även om de redan i dag har väldigt goda utbildningar men kanske saknar den specifika personen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola
Detta har majoriteten i utskottet konstaterat. Den har försökt att bättra på skrivningen så gott det går med ett tillägg i betänkandet, men man löser de facto inte problemet. Ser inte regeringen risken att man härmed utestänger arrangörer som har god kvalitet, levererar bra resultat men som med lagändringen inte kan få delta i YH-systemet?