Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen! Det svenska vägnätet består bland annat av 98 500 kilometer statlig väg som är utbyggd sedan generationer tillbaka. Sverige växer, och allt fler ska samsas på våra vägar. Vi vet att ungefär nio av tio transporter sker på väg.
Vi ser nu att det i den nationella infrastrukturplanen saknas korrekta satsningar för att uppnå större samhällsnytta, klimatnytta och framkomlighet. Då Trafikverket saknar tilldelade ramar för de satsningarna har myndigheten behövt prioritera ned nödvändigt underhåll och skjutit investeringar på framtiden.
I dag är enbart underhållsskulden för vägnätet 24 miljarder kronor. Till 2033 kommer den skulden att växa till cirka 65 miljarder kronor, om inte regeringen börjar prioritera underhållet av det svenska vägnätet. Konsekvenserna skulle innebära att vägarna kommer att vara i sämre skick när dagens infrastrukturplan ska avslutas år 2033 än vad de är i dag. Det är en nota som skickas till framtida generationer.
Konsekvenserna kan vi se redan i dag, senast när Trafikverket meddelade att hastigheten kan komma att behöva sänkas på fler vägar under vissa delar av året med anledning av det bristande underhållet. Det tyder på att arbetet för Sveriges infrastruktur har misslyckats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svenskt Näringsliv släppte tidigare nu i juni en rapport om underhållsskulden på Sveriges statliga vägar och järnvägar. Där hör vi att Sveriges företag är oroliga över utvecklingen eftersom avsatta medel inte kommer att räcka till. Rapporten förklarar också att underhållsskulden för Sveriges vägnät växer med över 200 procent mellan 2022 och 2033.
Det sägs nu att mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. Det visar en analys från Transportföretagen, som förra året lät ta fram en rapport över det svenska vägnätet.
I vissa län är läget betydligt värre. I till exempel Gävleborgs län är nästan en fjärdedel av de statliga vägarna i mycket dåligt skick, vilket betyder att de överstiger Trafikverkets underhållsstandard och är i stort behov av underhåll.
Men i den nationella infrastrukturplanen, på sidan 23, står det: "Trafikverket har, i brist på medel till vägunderhåll i förhållande till behoven, under en längre tid tillämpat en mer kortsiktig strategi på delar av vägnätet för att kunna upprätthålla funktionaliteten i vägsystemet."
Det betyder att så länge resurserna till vägunderhåll understiger behovet kommer Trafikverket att tvingas prioritera vägar med mycket trafik och de stora sammanhängande stråken. Det innebär att gapet mellan stad och land kommer att växa och att vi nu rör oss mot ett alltmer polariserat vägnät.
Tycker verkligen ministern att det här är hållbart?