Fru talman! Sedvanligt har vi ett litet kort betän-
kande som behandlar arkivfrågorna. Det är motion-
syrkanden från allmänna motionstiderna både
2000/01 och 2001/02. Yrkandena gäller resursför-
stärkningar till arkiven, personalutveckling m.m.
Låt mig inleda med att säga att jag tror att arkiven
kommer att få ett fortsatt uppsving och en ännu vikti-
gare uppgift att fylla. Orsakerna till detta är flera.
Detta är väldigt intressant, men också väldigt utma-
nande för oss.
Runtom i landet finns ett antal arkiv av olika ka-
raktär som förvaltar betydande arkivbestånd. Det
handlar om att vårda och bevara, men lika mycket om
att ge tillgång till värdefull historia, som flera varit
inne på i sina inlägg.
Jag tror att det ökade intresset för släktforskning
och hembygdsforskning beror på den ökade interna-
tionaliseringen. Ju mer vi rör oss och har kontakter
med övriga världen, desto mer har vi behov av att
känna till våra egna rötter och vårt eget kulturarv.
Forskarplatserna är hårt utnyttjade, något som natur-
ligtvis är glädjande. Samtidigt visar tillströmningen
att vi måste följa utvecklingen med vaksamhet.
I ett särskilt yttrande i betänkandet tar vi kristde-
mokrater upp frågan om resurser till folkrörelsearki-
ven. Vid ett besök på ett av landets folkrörelsearkiv
visade det sig att man hade 21 års eftersläpning på
inleveranser. Låt mig då snabbt påpeka att materialet
naturligtvis förvaras säkert, men materialet är osorte-
rat och därmed svårtillgängligt för allmänheten och
forskningen. Detta exempel visar klart att det finns
behov av resurstillskott. Självklart tror jag att de olika
arkiven kan samverka mer och samordna resurser på
ett bättre sätt. Man kan säkert se över avgiftsnivåer
m.m., men det handlar också om ett behov av ökat
statligt stöd.
Jag anser att folkrörelsearkiven fyller en mycket
viktig funktion. De har god kontakt med t.ex. fackfö-
reningar, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen och fri-
kyrkorna. Genom att dessa organisationer lämnar
arkivmaterial till folkrörelsearkiven finns ett mycket
intressant material samlat till eftervärlden om det
lokala föreningslivet. Genom folkrörelsearkiven kan
vi få en mycket god bild av hur arbetarna, tjänste-
männen, barnen och de hemarbetande hade det både i
sina arbeten och på fritiden. Det ideella arbetet färgas
ju alltid av den aktuella livssituationen. Foton, affi-
scher, brev, för att inte tala om alla verksamhetsbe-
rättelser har mycket att berätta om våra egna rötter.
I yttrandet säger vi att regeringen inte hörsammat
Kristdemokraternas krav på ett ökat stöd till folkrö-
relsearkiven. Anslagen ligger i princip kvar på samma
nivå som de gjorde när de infördes i början på 70-
talet. Vår övertygelse är att ett ökat statligt stöd på
detta område skulle betyda väldigt mycket.