Fru talman! Mot bakgrund av den stundom eufo-
riska diskussionen om vad den snabba utvecklingen
av informationstekniken kan innebära vill jag i da-
gens debatt lyfta fram några grundläggande utgångs-
punkter samt Centerpartiets vision av hur informa-
tionssamhället bör utvecklas och byggas ut.
För oss i Centerpartiet är det en första och själv-
klar utgångspunkt att tekniken skall stå i människans
tjänst. Nya och bättre tekniska lösningar och snabbare
kommunikationer skall bidra till att förbättra männi-
skors vardag. Tekniken skall vidare användas för att
överbrygga klyftor, inte skapa nya klyftor. Tekniken
skall också nyttjas i arbetet för att forma ett ekolo-
giskt anpassat, långsiktigt hållbart samhälle.
Men tekniken skall också stå i företagsamhetens
tjänst. Den skall bidra till att göra det enklare och
effektivare att driva företag, oavsett om det är ett litet
enmansföretag eller en större verksamhet.
Informationstekniken skall alltså enligt vår me-
ning inte bara komma ett fåtal till del. Det är utomor-
dentligt centralt för oss att alla, oavsett kön, ålder,
social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i
landet, skall få tillgång till snabba och säkra förbin-
delser och få det på likvärdiga villkor. Det är i detta
sammanhang som vi brukar tala om en digital alle-
mansrätt.
I dagens betänkande talar också utskottets majo-
ritet om fortsatta insatser för att bygga ut en digital
infrastruktur för höghastighetsförbindelser och att
hushåll och företag i hela Sverige bör ges goda förut-
sättningar att utnyttja den tekniken. Men utskottsma-
joriteten vågar inte, eller vill inte, se de stora möjlig-
heter och det utvecklingssprång det skulle innebära
att bygga ut IT-samhället med tydligt sikte på den
vision om en digital allemansrätt som vi i Centerpar-
tiet vill förverkliga.
Socialdemokraterna, som i dag sitter i regerings-
ställning med stöd av Vänstern och Miljöpartiet,
väntar på utredningar och regeringsinitiativ. Till dess
förlitar man sig på de stressade koppartrådarna och de
gamla koaxialkablarna.
På s. 4 i skrivelsen Informationssamhället inför
2000-talet sträcker man sig som längst när man väl-
menande skriver: "Målet är att alla skall ha lika möj-
ligheter att använda informationstekniken som ett
medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa." Det
låter väldigt bra, men vilka konkreta initiativ är soci-
aldemokraterna beredda att ta för att förverkliga detta
mål? Är näringsministern, som ju är i kammaren i
dag, beredd att här och nu ta några initiativ och redo-
visa en planering och en strategi? Jag ser gärna att
flera partier blir mera offensiva i denna centrala
framtidsfråga.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
har i utskottet gett besked om att inte heller de så här
långt varit beredda att förorda en målmedveten offen-
siv satsning på fiber till hemmen och till företagen.
De hoppas mera på att marknaden skall lösa proble-
met. Att avvakta eller hoppas på att marknaden ord-
nar saken går kanske för sig i de större städerna, men
det bidrar knappast till lika möjligheter för alla i hela
landet - den digitala allemansrätt som Centerpartiet
föreslagit.
Det är lite typiskt att Per-Richard Molén här säger
att man ju har relativt goda förbindelser även ute på
landsbygden. Så långt sträcker sig moderaternas am-
bitioner. Vi har betydligt mera långtgående ambitio-
ner än så.
Samhället har historiskt tagit ett ansvar för landets
infrastruktur. Det har gällt utbyggnaden av vägar och
järnvägar, elnät och teleförbindelser. I dagens sam-
hälle är det om möjligt ännu viktigare att det tas ett
samhällsansvar för den infrastruktur som kan lägga
grunden för tillväxt och utveckling i 2000-talets kun-
skapssamhälle.
Centerpartiet har, mot bakgrund av den optiska fi-
berns överlägsna kapacitet, föreslagit att staten initie-
rar en utbyggnad av ett finmaskigt fibernät till hem-
men och till företagen. Den långsiktighet som ett
sådant beslut kräver innebär enligt vår mening att
kommersiella aktörer inte kommer att vara villiga att
ta på sig det fulla ansvaret för detta. En gemensam
utbyggnad garanterar också den fria konkurrensen
och tillgången till informationstekniken i hela landet.
Därmed motverkas den regionala obalans som vi ser
så tydligt i dag.
Ett avgörande viktigt argument för optofiber till
hemmen är den helt överlägsna bandbred-
den/kapaciteten. Ett optofibernät skulle få en kapaci-
tet som kommer att täcka alla förutsägbara behov för
framtiden. För alla andra tekniker finns en tydlig
kapacitetsgräns, som kommer att kräva nya dyrbara
investeringar så snart taket har nåtts. Detta innebär att
en utbyggnad av fiber är en framtidssatsning som
med åren kommer att visa sig vara en mycket klok
och framsynt investering.
Jag vill i detta sammanhang yrka bifall till reser-
vation nr 6, där Centerpartiets syn på dessa frågor har
utvecklats.
Fru talman! Låt mig i det här sammanhanget ock-
så kommentera innehållet i reservation nr 7, som är
gemensam för Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Den handlar om prissättning och vikten av att alla
människor och företag i vårt land har tillgång till
tekniken på likvärdiga ekonomiska villkor. Det finns
tyvärr skrämmande exempel på hur oerhört stora
skillnader som finns i dag, när människor i avvaktan
på ett nationellt nät av fiberoptiska förbindelser vill
installera t.ex. ISDN eller motsvarande teknik. Pri-
slappen varierar från under 2 000 kr i Stockholms
innerstad till en kostnad på upp till 60 000 kr på
landsbygden och i glesbygden. Det är enligt vår me-
ning orimliga prisskillnader om man menar någonting
med likvärdig tillgång. Vi anser att anslutningsavgif-
ten bör vara densamma över hela landet för att man
skall skapa likvärdiga villkor. Jag vill i det samman-
hanget yrka bifall till reservation nr 7.
Men för oss i Centerpartiet är alltså teknik typ
ISDN något som används nu i avvaktan på ett hel-
täckande fiberoptiskt nät. En målmedveten satsning
på fibernät har också det goda med sig att Sverige har
möjlighet att befästa sin position som en av världens
ledande IT-nationer. Det förstärker våra möjligheter
att dela med oss av teknik och kompetens till andra
länder i form av nya stora exportframgångar.
Just denna vecka öppnar världens största IT-
mässa, cebit-mässan i Hannover. 81 svenska företag
finns då på plats med Ericsson i spetsen för att de-
monstrera hur långt vi har kommit i teknikutveck-
lingen. Läs gärna mera om detta i den utmärkta tid-
ningen Ny teknik.
Fru talman! Låt mig understryka ytterligare två
viktiga komponenter som vi i Centerpartiet vill beto-
na för att informationssamhället skall utvecklas på ett
positivt sätt.
En digital allemansrätt handlar i grunden om alla
människors lika möjligheter och rätt att ha tillgång till
informationsteknikens verktyg, oavsett social bak-
grund, kön eller andra faktorer som traditionellt ver-
kat diskriminerande. Avgörande för detta är att tekni-
ken är spridd över landet, men det finns också två
andra viktiga faktorer som jag här kort vill beröra.
Det gäller kunskapsfrågorna och människornas kun-
nande för att tillgodogöra sig tekniken. Det gäller
också rättsordningen och att lagstiftningen måste vara
anpassad till de nya förhållanden som informations-
samhället för med sig.
Tillsammans med den utbyggnad av fiber till hem
och företag som vi förordar är det av central betydel-
se att förebygga de kunskapsklyftor som IT-
utvecklingen riskerar att föra med sig. Det framstår
som en av de viktigaste sociala rättvisefrågorna att ge
alla människor möjligheter till en bra utbildning som
ger goda förutsättningar för yrkeslivet, ett livslångt
lärande och aktivt deltagande i samhället.
Vi från Centerpartiet vill se ett nationellt kun-
skapslyft inom IT. Det skall innebära att alla männi-
skor får möjlighet att lära sig att utnyttja verktygen
och därmed de möjligheter som en utbyggd in-
frastruktur ger. Här har alla de traditionella studieför-
bunden en central roll, men också pensionärsorgani-
sationer, invandrarorganisationer, idrottsrörelsen,
handikapporganisationer - för att ta några exempel.
Rättsordningen är den tredje faktor som jag här
vill betona som grundläggande för människors tilltro
till informationstekniken. Inom flera områden måste
lagstiftningen ses över. Frågor om integritet och ytt-
randefrihet har blivit aktuella genom debatten om
personuppgiftslagen (PUL). Och det framstår som
uppenbart att en modern integritetslagstiftning måste
ta hänsyn till att alla människor kommer att vara
såväl konsumenter som potentiella producenter av
information.
Ett exempel är den elektroniska handel som berörs
i de skrivelser som utgör underlag för dagens betän-
kande. Det behövs såväl svenska som internationella
regler för att underlätta den elektroniska handeln. Det
kan handla om digitala signaturer, betalningssystem
eller kryptering. Konsumenternas ställning vid elek-
tronisk handel måste ses över.
Centerpartiet har flera gånger lyft fram frågor som
berör elektronisk handel. Jag har i detta avsnitt valt
att avstå från reservationer. Det innebär dock inte att
jag är fullt nöjd med regeringens insatser på området.
Det finns flera viktiga framtidsfrågor än att det i dag
behövs större insatser.
Fru talman! Jag ser att min talartid håller på att ta
slut. Jag hinner därför inte kommentera mera kring
t.ex. IT-omställning, utan jag får återkomma till det i
en replik.
Jag vill ytterligare en gång yrka bifall till reserva-
tionerna nr 6 och 7. Jag står självfallet bakom även
andra reservationer, men för tids vinnande avstår jag
från att yrka bifall till dem.