Herr talman! Jag kan inte hjälpa det, men jag blir förvånad varje gång jag hör en moderat eller en av medlemmarna i Tidöregeringen säga att de har en offensiv bostadspolitik – när tusentals byggföretag går i konkurs och vi aldrig har haft så mycket hemlöshet i det här landet som vi har i dag. Vi har aldrig haft så många barn som vräks från sina hem som i dag. Ändå säger David Josefsson att regeringen har en offensiv bostadspolitik. Jag vet inte om det är skrattretande eller om man ska gråta. Det var dock inte det jag skulle fråga om.
Jag vill först säga att jag tycker att det är många delar i det här som är väldigt bra. Det jag vill fråga handlar om att det svenska rättssamhället bygger på en grundprincip om att avtal ska gälla. När man ingår avtal är det avtalet som ska gälla – punkt. Staten ska inte ändra spelreglerna i efterhand, som man försöker göra nu. Ändå är det exakt vad regeringen föreslår: att lagändringen ska gälla retroaktivt för redan ingångna avtal.
Det är ingenting annat än ett haveri när det gäller rättssäkerheten och ett direkt angrepp på människors privatekonomi. När man ingår avtal planerar man sin ekonomi utifrån detta. Nu kommer plötsligt nya regler. Det här kommer att få fruktansvärda konsekvenser för väldigt många människor, och retroaktiviteten kommer inte att öka produktionen. Den ökar bara lidandet för väldigt många människor.
Det finns inga fakta, inga remissvar och inga beräkningar som visar att retroaktiviteten skulle öka byggandet. Det enda som kommer att hända är att många människor kommer att behöva lämna sina hem. De kommer inte att ha möjlighet att bo kvar, trots att de hade ett avtal före de här nya reglerna.
Jag vill fråga hur David Josefsson tänker när det gäller just retroaktiviteten och dess konsekvenser för hyresgäster som redan har ingått avtal.