Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i punkt 1 samt till Sverigedemokraternas reservation i punkt 2 i skatteutskottets betänkande om införande av ett svenskt tonnagebeskattningssystem för sjöfarten.
Tonnageskatt är en metod för att beskatta sjöfarten utifrån den fraktkapacitet man har i sina fartyg i stället för att beskatta vinst som genereras i verksamheten. Tonnageskatt används i många länder och utformas vanligen så att det innebär en lägre beskattning än i annat fall. Det innebär att rederier som har sina fartyg flaggade i de länder som inte har infört tonnageskatt vanligen förlorar i konkurrenskraft. Det har därför funnits ett stort tryck från svensk sjöfart på att införa en tonnageskatt i Sverige.
Herr talman! Sverige har en lång och traditionsrik era som sjöfartsnation. Rederinäringen spänner i dag över alltifrån små skärgårdsrederier med några mindre fartyg för persontrafik och smålaster till internationella storrederier som specialiserat sig på långväga containertrafik.
En stor del av den svenska rederinäringens fartyg är dock inte registrerad och därmed beskattningsbar i Sverige. Den så kallade utflaggningen, som innebär att man registrerar ett fartyg i ett fartygsregister i ett land med låg beskattning av sjöfarten, har pågått under lång tid. Den svenska handelsflottan består i dag av 465 fartyg med en bruttodräktighet på 300 eller mer, varav 190 är flaggade i Sverige. 275 sådana stora fartyg, det vill säga 60 procent, är alltså utflaggade till andra länder. Därtill kommer ett stort antal mindre fartyg.
Vanliga länder att flagga ut fartyg till är till exempel våra grannländer Danmark, Norge och Finland och även till Nederländerna, Storbritannien, Färöarna och Bermuda. Effekten av detta blir att Sverige förlorar skatteintäkter, arbetstillfällen och viktig sjöfartskunskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Herr talman! Utflaggningen är en oroande utveckling som har pågått länge utan politiskt ansvarstagande. Sjöfartsnäringen har under lång tid påpekat vikten av att Sverige - det gäller även övriga EU-länder med en sjöfartsnäring av betydelse - inför ett tonnagebeskattningssystem för att svenska rederier ska bedriva sjöfart under svensk flagg.
Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att införa ett tonnagebeskattningssystem i Sverige. Det är därför med stor glädje som jag nu kan vara med och bidra till att riksdagen fattar beslut om att införa ett sådant system.
Tillsammans med rederinäringens intressenter, det vill säga både rederierna och Sjöfolksförbundet, ser vi fram emot en ökande andel svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Det kommer att bidra till förbättrad lönsamhet för våra rederier, ökad sysselsättning i Sverige och bättre förutsättningar för svensk internationell sjöfart.
Men, herr talman, dessvärre innehåller förslaget till tonnagebeskattning komponenter som helt i onödan undantar vissa typer av sjöfart från de nya möjligheterna. Det är inte bara viktigt att få en lag på plats. Det är minst lika viktigt att de lagar vi stiftar är logiska, relevanta och proportionerliga i förhållande till den verklighet som ska regleras.
Det är två frågor som är särskilt angelägna att vidareutveckla snabbt för att bredda möjligheterna med det svenska tonnagebeskattningssystemet. Vi föreslår därför riksdagen att tillkännage för regeringen att man måste återkomma med kompletterande förslag på två områden så snart det är praktiskt möjligt.
För det första menar vi att den avgränsning som innebär att svensk sjöfart i nationell trafik inte får nyttja tonnagebeskattningen är en dålig grund för att gynna sjöfarten, då flera rederier bedriver sådan verksamhet i en tillräcklig andel för att inte kunna utnyttja fördelarna.
Svenska rederier kan därför komma att missgynnas även i framtiden. Detta har uppmärksammats av ett flertal tunga remissinstanser, till exempel sjöfartens organisationer och Sjöfartsverket.
Det är, återigen, viktigt att lagstiftningen ligger i linje med den verklighet som ska regleras. Det är förvånande att Miljöpartiet av alla inte stöttar denna utveckling i praktiken utan bara i sin retorik.
För det andra menar vi att de rederier som bedriver sjöfart med förhållandevis små fartyg, till exempel i de svenska skärgårdsområdena, också borde kunna komma i åtnjutande av tonnagebeskattningens fördelar. Det skulle gynna utvecklingen i våra skärgårdar genom att ett effektivare och tätare transportsystem skulle kunna utvecklas.
Flera remissinstanser har därför anfört att den nedre gränsen på bruttodräktighet på 100 för att införa tonnagebeskattning är för hög. De flesta remissinstanser som påtalar detta anser att gränsen i stället bör vara en bruttodräktighet på 20. Vi menar att det är en rimlig bedömning.
Avslutningsvis, herr talman, ser vi fram emot ett svenskt tonnagebeskattningssystem och en betydligt mer livskraftig rederinäring i Sverige.
Vi ser också fram emot att regeringen och den övriga oppositionen tar sitt ansvar för de rederier som inte kommer att kunna använda det nya systemet genom att bifalla vårt förslag om en snabb komplettering av den nya lagen på de två punkter jag har redogjort för. Det skulle alla vinna på. Det skulle också bidra till en mer miljövänlig transportsektor genom att kustsjöfarten skulle öka.