Herr talman! Det är en efterlängtad dag för många i kammaren men framför allt för de anställda och arbetsgivare inom sjöfartsnäringen som länge arbetat med att få till stånd den förändring som vi nu debatterar och i dag ska besluta om, alltså införandet av tonnagebeskattning av fartyg.
Systemet med tonnagebeskattning innebär att fartygen beskattas enligt en schablon utifrån lastkapacitet, vilket är ett mycket enklare system än den konventionella beskattningen. Det påverkar såklart rederiernas investeringsbeslut och under vilken flagg fartygen går. Att vi inte har haft tonnagebeskattning har varit dåligt för svensk konkurrenskraft.
Detta har vi varit medvetna om länge. År 2004 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen den första utredningen om tonnagebeskattning. Då hade flera EU-länder redan haft ett sådant system i ett antal år. Utredningen var klar 2006.
Sedan följde åtta år av borgerligt regeringsinnehav. Det var regeringar som knappast kan beskyllas för att vara ointresserade av olika skatteförändringar, men tyvärr var intresset svalt för just denna.
Det går att jämföra den borgerliga regeringens inställning till sjöfartsjobben med inställningen till hela den svenska industrin - att det var jobb som var basically gone eller gamla jobb som inte var värda att satsa på. I stället fokuserades näringspolitiken och inte minst skattepolitiken på att subventionera fram arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Det är inte fel i sig att fokusera på tjänstesektorn, bortsett från att det var relativt ineffektiva verktyg, men basnäringarna i Sverige fick alldeles för lite fokus.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Under tiden flaggades allt fler fartyg ut, med de negativa konsekvenser det får för sysselsättning och ekonomi. Om detta fortsätter riskerar vi att helt tappa viktig sjöfartskompetens i Sverige.
Redan 2007 riktades ett tillkännagivande från riksdagen om initiativ till en tonnageskatt. Men det dröjde ända till 2013 innan Anders Borg kände sig nödgad att tillsätta en ny utredning. Nu kan vi äntligen gå till beslut.
Hur detta kommer att påverka andelen svenskflaggade skepp i fartygsflottan är givetvis svårt att göra en exakt prognos för. Vi ligger sent i förhållande till många andra länder vad gäller införande av tonnagebeskattning, men vi vet att det påverkar konkurrenskraften i en väldigt positiv riktning. Vi vet också att det finns en stor vilja bland svenska rederier att flagga in sina fartyg.
Det finns ett gott samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden, vilket hela den här processen har visat. Det visade sig inte minst under den hearing som skatteutskottet höll i förra veckan med anledning av det beslut vi ska fatta i dag. Därför, fru talman, finns det all anledning att känna tillförsikt inför den svenska sjöfartens framtid. Detta kommer att påverka svensk industri och näringslivet i stort i en positiv riktning.
Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)