Fru talman! Ulla Orring har frågat mig vilka
åtgärder som jag ämnar vidta för att slopa den ur
jämställdhetssynpunkt orättvisa tillämpningen att
ta ut reklamskatt vid angivande av makars olika
efternamn i telefonkatalogen.
Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam tas skatt ut för annons som är avsedd att
offentliggöras inom landet och för reklam som är
avsedd att spridas inom landet i annan form än
annons. Skatt på annonser tas ut på såväl
kommersiella som sådana icke-kommersiella
annonser eller annan text som har publicerats mot
vederlag. Har särskilt utrymme upplåtits mot
vederlag i trycksak för återgivning av text eller bild
för annan än utgivaren utgår alltså skatt även för
annons eller text som inte är kommersiell.
Eftersom uppgift om ytterligare efternamn inte
ingår i abonnemangspriset debiteras det särskilt.
Skatt kommer därför enligt gällande regler att tas
ut med 11 % på det vederlag som erlagts för den
särskilda namnupplysningen.
Reklamskatten medför en rad tillämpningsproblem
för såväl skattemyndigheten som för de
skattskyldiga. Utvecklingen på medieområdet har
inneburit att reklam i växande omfattning
förekommer i nya medier. Denna utveckling
medför att såväl tillämpningsproblemen som de
redan nu i viss mån existerande
konkurrensneutralitetsproblemen blir allt större.
Några regler om reklamskatt finns inte inom EG:s
regelverk. Vid ett EG-medlemskap måste vissa
ändringar göras så att någon beskattning inte sker
vid landets gränser. Utredningen om en teknisk
anpassning av mervärdesskatten och
punktskatterna till EG kommer i månadsskiftet
maj/juni 1994 att lägga fram sitt delbetänkande
avseende punktskatteanpassningen. Enligt vad jag
har erfarit kommer utredningen däri bl.a. att
föreslå vissa ändringar vad avser reklamskatten.
Med anledning härav anser jag att man bör avvakta
detta betänkande innan några ändringar föreslås i
den gällande lagstiftningen.