Fru talman! Nina Lundström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder, och i så fall vilka,
1.avseende de kommunala bostadsföretagens roll som hyresnormerande i och med att dessa bolag är aktörer på en kommersiell marknad med lokaler, köpcentrum och annan riskbaserad verksamhet som påverkar hyran,
2.för att underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt,
3.för att ta bort hinder för att boende i hyresrätt ska kunna äga sin hyresrätt i framtiden, samt
4.för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål.
Jag kan konstatera att Nina Lundströms frågor sträcker sig över ett brett fält. När det gäller de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll är detta en grundläggande del i den svenska bostadspolitiken. För att denna ska kunna upprätthållas är det viktigt att det finns klara spelregler och att olika verksamhetsgrenar inte blandas ihop. Den av regeringen tillsatta utredningen om allmännyttans villkor ska - bland mycket annat - se över just den fråga som Nina Lundström tagit upp. Jag föredrar att invänta utredningens resultat och eventuella förslag innan jag uttalar mig mer konkret i den frågan.
När det gäller Nina Lundströms nästa fråga kan jag bara instämma i vikten av att underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt. Detta förutsätter dock att det på enskilda orter finns ett tillräckligt stort och representativt bestånd av bostäder som ägs av kommunala bostadsföretag. Därför är det intressant att Nina Lundström i sin tredje fråga närmast tycks föreslå att det ska vara helt fritt för hyresgästerna, även i de kommunala bostadsföretagen, att medverka till att fastigheten ombildas till bostadsrätt. En sådan tingens ordning skulle dock innebära att underlaget för jämförelseprövning vid tvister blir alltmer begränsat, det vill säga raka motsatsen till vad Nina Lundström tycks vilja med frågan innan.
När det gäller just denna del av interpellationen har jag också nyligen besvarat i stort sett samma fråga från Nina Lundströms partikamrat Gunnar Nordmark (fråga 2005/06:1568 Allmännyttiga bostäder, 15 maj 2006). Jag kunde då konstatera att avsikten med tillståndsprövningen enligt den så kallade allbolagen vid försäljningen av bostäder som ägs av kommunala bostadsföretag är just att vara ett hinder, ett hinder som motiveras av behovet av att hyran i de kommunala bostadsföretagens bestånd ska få tillräckligt genomslag i hyressättningen. Däremot innehåller lagen inget generellt förbud mot sådana försäljningar, utan frågan får prövas särskilt i varje enskilt fall. Men om underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt kan inte den grupp av hyresgäster som för tillfället råkar bo i en viss hyresfastighet ha obegränsad rätt att ombilda denna till bostadsrätt.
För övrigt kan jag även här konstatera att utredningen om allmännyttans villkor även ska se över regelverket kring tillståndsplikten liksom tillämpningen. Jag ser med intresse fram emot utredningens betänkande, och i avvaktan på det avser jag inte att vidta några åtgärder när det gäller tillståndsplikten och de frågor som hör samman med den.
När det gäller nybyggda bostäder har dock riksdagen nyligen antagit regeringens förslag om nytt regelverk (prop. 2005/06:80
Reformerad hyressättning
), vilket bör undanröja de svårigheter som kan uppstå när lämpligt jämförelsematerial saknas i en kommun.
När det gäller Nina Lundströms sista fråga - vilka åtgärder jag tänker vidta för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål - vill jag framhålla att jag anser att hyresrätten i dag utgör en attraktiv boendeform och att hyresgästen har en trygg ställning i hyresförhållandet. Som nyligen har aviserats kommer en utredning att tillsättas för att se över hyreslagstiftningen. Ett syfte med översynen är att modernisera hyreslagen. Ett annat syfte är att stärka hyresgästernas ställning. En fråga som bör ses över är hyresgästernas inflytande över förbättrings- och ändringsarbeten.