Fru talman! Det är det jag menar att jag inte förstår, och jag ska återkomma till det jag inte förstår. Det är diskussionen med att den nya hyresmodellen för hyresrätter i nyproduktion, vilken Folkpartiet står bakom, så att säga skulle lösa problemet med jämförelsematerial. Saken är den att de inte får ingå i jämförelsematerialet. Regeringen och Folkpartiet är ju överens om att de under tio år ska vara undantagna från att vara med i jämförelsematerialet. Sedan ska de så småningom fasas in och vara under bruksvärdessystemet. Det är infasningen som har varit ett stort frågetecken. I utredningen behandlas den typen av frågeställningar. Men regeringen valde att inte lägga fram några förslag utan har sagt att man återkommer.
Just nu finns det en rad påfrestningar för hyressättningssystemet. Därför tycker vi att politiker måste tala om vad målsättningen och ambitionen är. För oss i Folkpartiet är det verkligen att nå trygghet men också som Rigmor Stenmark sade att ha en fungerande hyresmarknad, det vill säga att man åtminstone ska ha täckning för sina kostnader. Annars kommer ingen att våga bygga. Man vågar inte ta risker med att bygga om man inte vet att man kan både hyra ut och få täckning för sina kostnader etcetera.
Därmed har vi det nya systemet. Men man kan också välja att kvarstå i det gamla systemet. Det kommer att vara en utmaning med vad som händer de här hyresrätterna som i så fall byggs i det nya systemet.
Prövningen av hyresrätterna, att hitta jämförelsematerial, är en fråga för statsrådet att verkligen fundera över. Kommunala bostadsföretag har under de senaste tolv åren byggt oerhört lite. Det där anser utredningen också vara ett bekymmer. Man bygger inte någonting och är ändå den som ska vara hyresnormerande. Vad är det man ska jämföra då? Ja, då säger man i utredningen att hyresnämnderna får fundera över att göra en allmän bedömning av hyresutvecklingen utan att ha ett jämförelsematerial. Det är också ett bekymmer.
Då har vi i Folkpartiet sagt så här. Ta med ett bredare underlag av hyresrätter. I och med att vi säger nej till marknadshyror har vi ett hyrestak. Men se till att ha ett bredare underlag. Vi ska komma ihåg att definitionen av allmännyttan såsom lagen är skriven är att privata allmännyttiga företag inte får ingå i underlaget.
I utredningen säger man att allmännyttan definitionsmässigt är kommunala bostadsföretag. Jag hävdar att kommunala bostadsföretag är en diversehandel som håller på med evenemang, som har kommersiell yta, som har köpcentrum och annan riskverksamhet. Att då säga att kommunala bostadsföretag är liktydigt med att det är låga hyror är en mycket långdragen slutsats som i vart fall inte jag ställer mig bakom. Varför kan inte privata förvaltare som är effektiva och fokuserar på bostadsförvaltning få vara med i ett sådant underlag för att visa att det går att förvalta effektivt och att det går att pressa hyrorna? Jag ställer mig inte bakom slutsatsen att det är kommunala bostadsföretag som pressar hyrorna och håller hyrorna nere.
När det gäller investeringsbidragen vill jag säga att där gjorde regeringen ett avsteg från bruksvärdessystemet genom att sätta en hyresnivå kopplat till bidraget. Det tyckte jag var lite förvånande. Folkpartiet har inte ställt sig bakom det. Vi vill avveckla fastighetsskatten på hyresrätter. Nästa år kommer en ny upptaxering av flerbostadshusen. Vi menar att man ska titta på skattesidan och inte fokusera på investeringsbidragen. Det är vår modell för att skapa förutsättningar för att pressa bostadskostnaderna för boende i hyresrätter.
Jag menar att det är en viktig fråga vilka hyresrätter som ska ingå i jämförelseprövningen. Här har jag presenterat Folkpartiets uppfattning. Vad är statsrådets förslag i de här frågorna? Vad kommer regeringen att fortsätta att arbeta med för att infria löftet om nya förslag nästa år, det vill säga om det är samma regering?