Fru talman! Tack, ministern, för svaret och för debatten!
Jag vill börja med att säga att jag är extremt ödmjuk inför ätstörningsvårdens komplexitet. I grunden är jag inte sjukvårdspolitiker.
Jag uppskattar också ministerns engagemang i frågan. Jag önskar er välgång i arbetet med en extremt svår fråga. Jag kan också dela ministerns inställningar kopplat till problematiska skönhetsideal i samhället.
Men en anledning till att ministern reflekterar just över skönhetsideal och allmänt om ätstörningsvården torde ju också vara att de frågor vi har ställt är svåra att svara på. De är svåra att svara på eftersom det inte fanns några kunskapsunderlag som finansministern använde, och om det fanns några har hon uppenbarligen använt dem felaktigt.
Därför vill jag ändå tacka ministern för de sansade utsagor som har givits här, som jag uppfattar stämmer överens med sanningen, exempelvis att tillgängligheten i ätstörningsvården i Region Stockholm har förbättrats. Det finns svart på vitt att så är fallet. Därmed vet vi också att de som har hävdat motsatsen antingen har ljugit eller varit ovetande. Bägge dessa saker är ytterst allvarliga.
Jag vill avslutningsvis tacka socialministern för debatten. Jag vill också rikta ett medskick till socialministern. Den här typen av cirkulär inom Moderata samlingspartiet, där man uppenbarligen fabulerar kring Region Stockholm för att skapa politiska konflikter, måste upphöra, så att vi får en ordentlig debatt om problemen i Sverige. Det är inte värdigt Sverige att vi har en regering som arbetar på detta sätt.
(Applåder)